USA:s Iran-sanktioner skärper pressen på europeiska företag som har direkta eller indirekta kopplingar till Iran. Företag riskerar amerikanska straffåtgärder och i förlängningen begränsad tillgång till det amerikanska finansiella systemet.
Det nya sanktionspaketet omfattar nära 60 företag, individer och fartyg. Washington beskriver insatsen, kallad Operation Economic Outcast, som ett försök att begränsa Irans kopplingar till den globala ekonomin.
Enligt USA:s finansdepartement har president Donald Trump personligen uppmanat flera världsledare att stoppa handel med Iran.
Europas handel med Iran är liten
EU:s varuhandel med Iran uppgick till 3,72 miljarder euro under 2025. Av summan stod den europeiska exporten för 2,97 miljarder euro, vilket motsvarar omkring 0,1 procent av EU:s totala export.
Tyskland, Italien och Nederländerna står för huvuddelen av handeln. Läkemedel, maskiner och medicinteknik hör till de viktigaste varugrupperna.
Den begränsade handeln innebär att många europeiska bolag har låg direkt exponering. Den största risken finns i stället i betalningsflöden, försäkringar och andra delar av transaktionskedjan.
Banker och logistikbolag riskerar följdeffekter
USA:s Iran-sanktioner kan även träffa företag som indirekt underlättar affärer med sanktionerade motparter. Banker, försäkringsbolag, transportföretag och råvaruhandlare behöver därför granska sina kunder och mellanhänder noggrant.
Om en distributör, leverantör eller försäkringspartner har kopplingar till en sanktionerad aktör kan hela affärskedjan påverkas. Företag kan få försenade betalningar, frysta transaktioner och ökade krav på regelefterlevnad.
USA:s finansminister Scott Bessent har dessutom varnat för att en större finansiell institution kan få straff redan denna vecka. Det ökar pressen på banker med global verksamhet och dollarexponering.
Tidigare sanktioner visar riskerna
USA har tidigare använt liknande åtgärder mot Iran. Banker och försäkringsbolag har ofta mött de största riskerna.
BNP Paribas betalade 2014 omkring 8,9 miljarder dollar efter att ha hanterat transaktioner med kopplingar till Iran, Sudan och Kuba. Banken förlorade också tillfälligt rätten att cleara dollar i New York.
Det historiska exemplet visar varför många europeiska företag prioriterar tillgången till dollar och amerikanska marknader framför affärer med Iran.
EU:s regler skapar en juridisk konflikt
Europeiska företag hamnar samtidigt mellan amerikanska och europeiska regler. EU:s Blocking Statute begränsar möjligheten att följa vissa amerikanska Iran-sanktioner utan särskilt tillstånd.
EU-domstolen har också slagit fast att företag inte automatiskt kan hänvisa till amerikanska sanktioner när de avslutar affärsförbindelser med Iran.
Trots detta har många bolag sedan 2018 valt att minska sin Iranexponering. USA:s Iran-sanktioner ger dem få skäl att ändra den strategin.