Fyra länder dominerar enligt EU-statistik unionens marina försvarsindustri. Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien står för merparten av både produktion och export.
Statistiken missar dock Sveriges största marina exportaffär hittills. Saabs avtal med Polen om tre A26-ubåtar inom Orka-programmet är värt över 2,5 miljarder euro och utmanar bilden av den europeiska marknaden.
Fyra länder dominerar den marina industrin
EU:s medlemsländer ökade sina försvarsutgifter till 418 miljarder euro under 2025. I år väntar EU att summan ska nå 454 miljarder euro, vilket motsvarar 2,4 procent av unionens BNP.
Marint försvar hör till de snabbast växande segmenten. Europas företag producerade marina farkoster och system för 13,7 miljarder euro under förra året.
Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien står för 87 procent av EU:s marina industribas och 93 procent av exporten. Ubåtar står nu för 27 procent av den totala produktionen.
Sverige och Grekland hamnar utanför bilden
Chris Kremidas-Courtney vid European Policy Centre anser att siffrorna ger en alltför snäv bild av Europas marina försvar.
En koncentrerad industribas säger inte allt om ett lands marina kapacitet eller försvarsåtagande. Han pekar särskilt på Sverige och Grekland som två länder som får för lite uppmärksamhet.
Sverige har en mindre flotta än flera stora EU-länder. Försvaret utformar dock systemet för Östersjön och får stöd från en inhemsk försvarsindustri.
Saabs Orka-affär saknas i underlaget
Den 29 juni skrev Polen och Saab under ett avtal om tre A26-ubåtar inom Orka-programmet. Affären är värd mer än 2,5 miljarder euro, och Saab siktar på den första leveransen till 2030.
Saab slog Naval Group, TKMS, Fincantieri, Navantia och Hanwha Ocean i upphandlingen. Företaget vann därmed ett kontrakt i just det segment där EU-statistiken visar fyra dominerande stormakter.
Underlaget bakom exportsiffrorna omfattade inte Sveriges ubåtsaffär med Polen. Det visar hur snabbt stora upphandlingar kan förändra marknadsbilden.
Sverige står utanför SAFE
EU erbjuder lån genom instrumentet SAFE, som omfattar 150 miljarder euro, för att stärka medlemsländernas upprustning. Intresset har varit stort, och 18 medlemsländer anmälde tidigt behov på minst 127 miljarder euro.
Polen lämnade den största ansökan, på upp till 45 miljarder euro. Sverige avstod däremot från SAFE och betalar sin upprustning med nationella medel.
Polen kan använda SAFE-lån för att betala hela eller delar av ubåtsaffären. I så fall får svensk försvarsindustri nytta av ett EU-instrument som svenska staten har valt bort.
De fyra stora marinländerna har samtidigt tagit emot en stor del av pengarna från Europeiska försvarsfonden.
Sverige höjer försvarsanslaget
Polen lägger störst andel av BNP på försvar inom EU, med 4,48 procent. Litauen, Lettland och Estland kommer därefter.
Sverige anslår 175 miljarder kronor till försvaret under 2026. Summan innebär en ökning på 18 procent och motsvarar 2,8 procent av BNP.
Regeringen vill höja nivån till 3,5 procent av BNP före 2030. EU-kommissionen presenterar sin nästa lägesrapport om den maritima strategin i oktober.