Medan Sverige har ägnat sig åt valrörelsen har resten av Europa förberett höstens stora budgetstrid. Nu måste den nya svenska regeringen snabbt hitta allierade när medlemsländerna förhandlar om EU:s långtidsbudget för 2028–2034.
Sverige kommer sent till förhandlingarna
EU-länderna har redan inlett den politiska kampen om unionens framtida utgifter.
Europeiska rådets ordförande António Costa har under tre veckor rest mellan medlemsländerna. Han har träffat 25 presidenter eller premiärministrar för att diskutera den kommande budgeten.
Endast Nederländerna och Sverige återstår på hans lista.
Costa ska träffa Nederländernas premiärminister den 9 oktober. Därefter väntar han på att Sverige ska få en ny regering innan han besöker Stockholm.
Den sena svenska starten kan bli en nackdel. Andra medlemsländer har redan hunnit presentera sina krav och försökt bygga stöd för dem.
Sverige driver en sparsam linje
Den svenska linjen i EU:s budgetfrågor brukar ligga fast oavsett regeringsunderlag.
Sverige vill hålla nere unionens utgifter och undvika kraftigt höjda medlemsavgifter. Därmed tillhör landet traditionellt den grupp som förespråkar en mindre budget.
Samtidigt räcker det inte att behålla en tydlig nationell ståndpunkt. Sverige behöver också övertyga andra medlemsländer och bygga koalitioner.
Utfallet kan påverka den svenska betalningen till EU med tiotals miljarder kronor. Därför får personliga möten och tidiga förhandlingar stor ekonomisk betydelse.
När Sverige nu kommer in sent har andra länder redan hunnit forma delar av diskussionen.
Irland tar fram nytt kompromissförslag
Irland har EU:s roterande ordförandeskap under hösten.
Landet arbetar nu med ett andra kompromissförslag om EU:s långtidsbudget. Medlemsländerna ska diskutera förslaget vid toppmötet i Bryssel den 15 och 16 oktober.
Samtidigt driver regeringarna intensiva påverkanskampanjer.
Tyskland och Spanien har presenterat tydligt motsatta linjer. Spanien vill öka de gemensamma satsningarna, medan Tyskland kräver stora nedskärningar.
Skillnaderna visar hur svårt det blir att hitta en kompromiss som samtliga medlemsländer kan acceptera.
Spanien vill fördubbla budgetens nivå
Spanien argumenterar för en betydligt större EU-budget.
Landets finansminister Carlos Cuerpo anser att budgeten bör motsvara två procent av EU:s samlade bruttonationalinkomst.
Enligt Spanien kräver unionens ekonomiska och politiska utmaningar större gemensamma resurser. Landet vill bland annat stärka ekonomin och sammanhållningen mellan medlemsländerna.
En större budget skulle ge EU mer utrymme för investeringar och gemensamma program.
Samtidigt skulle medlemsländerna sannolikt behöva betala mer eller acceptera nya intäkter på EU-nivå.
Tyskland kräver kraftiga nedskärningar
Tyskland driver i stället en betydligt stramare linje.
Förbundskansler Friedrich Merz vill minska utgifterna så att medlemsländerna kan behålla mer pengar i sina nationella budgetar.
Danmark, Nederländerna, Österrike och Finland stöder den tyska positionen.
Länderna anser att EU inte kan lägga till nya prioriteringar utan att samtidigt ta bort gamla utgifter. Annars får skattebetalarna finansiera en ständigt växande budget.
Denna grupp ligger nära Sveriges traditionella hållning. Därför kan den nya svenska regeringen söka samarbete med dessa länder.
Nya EU-skatter kan finansiera utgifterna
Förhandlingarna handlar inte bara om budgetens storlek. Medlemsländerna måste även bestämma hur EU ska finansiera den.
Ett alternativ är att skapa fler direkta intäkter till unionen. På så sätt skulle EU minska beroendet av medlemsländernas avgifter.
Bland förslagen finns högre tullar på import från länder med lägre klimatambitioner. Dessutom diskuteras nya skatter på stora teknikföretag och oljebolag.
Både António Costa och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen betonar behovet av nya intäkter.
Ändå råder stor oenighet. Vissa regeringar ser gemensamma skatter som nödvändiga, medan andra vill behålla beskattningen på nationell nivå.
Tiden för en kompromiss är knapp
EU-ledarna hoppas nå en politisk överenskommelse senast i december.
Om förhandlingarna fortsätter in i 2027 kan flera nationella val försvåra processen. Frankrike, Spanien, Italien, Polen, Finland och Grekland väntar då svåra valrörelser.
Regeringar blir ofta mindre villiga att kompromissa om höjda avgifter eller nya skatter inför ett val.
Därför vill Costa driva fram ett resultat innan den politiska osäkerheten ökar.
Samtidigt måste alla medlemsländer försvara sina egna ekonomiska intressen. Det skapar en svår balans mellan nationella prioriteringar och EU:s gemensamma mål.
Fyra toppmöten avgör budgetstriden
EU-länderna har planerat flera avgörande möten under hösten:
- 15–16 oktober: Toppmöte i Bryssel där medlemsländerna diskuterar Irlands nya kompromissförslag.
- 13 november: Informellt toppmöte i Dublin med en ny lägesbedömning från António Costa.
- 26–27 november: Preliminärt extrainsatt toppmöte i Bryssel med ett första försök att nå en slutlig överenskommelse.
- 17–18 december: Årets sista ordinarie toppmöte i Bryssel och den sista planerade chansen att slutföra förhandlingarna före årsskiftet.
Mötena ger medlemsländerna få möjligheter att överbrygga de stora skillnaderna.
Den nya regeringen möter ett budgetbråk
Den nya svenska regeringen får därmed snabbt kasta sig in i en redan intensiv förhandling.
Sverige behöver försvara sin sparsamma budgetlinje och samtidigt hitta stöd från likasinnade medlemsländer.
Tyskland, Danmark, Nederländerna, Österrike och Finland kan bli naturliga samarbetspartner. Men Sverige behöver även påverka det irländska kompromissförslaget och förhandla med länder som vill öka utgifterna.
Dessutom måste regeringen ta ställning till förslagen om nya EU-skatter.
Striden om EU:s långtidsbudget handlar därför både om Sveriges medlemsavgift och om unionens framtida ekonomiska makt.
När Sverige väl får en ny regering återstår bara några månader innan EU-ledarna hoppas nå en uppgörelse. Den sena starten kan göra det svårare att få fullt genomslag för svenska krav.