SEB, Swedbank, Nordea och Handelsbanken deltar i ett europeiskt banksamarbete som ska lansera ett stablecoin i euro. Totalt står 37 banker bakom bolaget Qivalis. Samtidigt lyfter svenska och danska centralbanker risker med den nya typen av digitala pengar.
Alla svenska storbanker deltar i Qivalis
Det Amsterdambaserade bolaget Qivalis samlar bankerna bakom projektet. Enligt grundarbanken ING anslöt 25 nya medlemmar i maj, däribland Nordea, Swedbank och Handelsbanken.
SEB deltog däremot redan vid starten i september 2025. Bland de övriga grundarna finns Danske Bank, Unicredit och Caixabank.
Därmed ingår samtliga fyra svenska storbanker i satsningen, som ska ge europeiska aktörer ett alternativ till dollardominerade stablecoins.
Stablecoin i euro ska utmana dollarns dominans
Ett stablecoin är en kryptotillgång som ska följa värdet på exempelvis en traditionell valuta. Qivalis planerar att knyta sin token till euron.
Bolaget ska hålla reserver som motsvarar värdet på utgivna token, ett till ett. Reserverna ska bestå av bankinlåning och korta statsobligationer från euroområdet.
Dagens stablecoinmarknad domineras dock av dollarn. Enligt CoinDesk uppgick marknaden till 305 miljarder dollar i januari, varav omkring 99 procent hade dollarkoppling. Eurokopplade tillgångar motsvarade samtidigt cirka 650 miljoner dollar.
Qivalis vd Jan-Oliver Sell har tidigare arbetat på Coinbase och Binance. Han beskriver ett europeiskt alternativ som en fråga om monetärt självbestämmande i den digitala ekonomin.
Qivalis väntar på nederländskt tillstånd
Bolaget planerar att lansera under andra halvåret 2026 och siktar på drift före årsskiftet. Däremot återstår fortfarande tillståndet som e-pengainstitut från nederländska centralbanken DNB.
Enligt Sell närmar sig bolaget ett godkännande, skriver CoinDesk. Han uppger också att verksamheten har vuxit från en anställd till omkring 40 på ett år.
Qivalis ska använda den publika blockkedjan Ethereum, medan kryptobolaget Fireblocks levererar tekniken.
SEB har för sin del uppgett att banken siktar på att börja använda tillgången under första kvartalet 2027. Bankens egen tidsplan ligger alltså senare än Qivalis planerade lansering.
Centralbankerna lyfter risker för betalningar och sparare
Samtidigt intar centralbankerna en försiktigare hållning.
Danmarks Nationalbank konstaterar i en analys att användningen av stablecoins fortfarande är begränsad i Danmark. En bredare spridning kan däremot påverka betalningar, det finansiella systemet och penningpolitikens genomslag.
Det gäller särskilt om utländska stablecoins får en stark ställning.
Riksbanken framhåller i sin betalningsrapport att innehav av stablecoins saknar insättningsgaranti. Om utgivaren går i konkurs kan innehavarna därför förlora hela eller delar av beloppet.
Dessutom kan stora samtidiga uttag sätta press på reserverna. Utgivaren kan då behöva sälja tillgångar snabbt och få svårt att betala tillbaka hela det nominella värdet.
Digitala pengar väcker frågor om utländska beroenden
Riksbanken ser även en geopolitisk risk med marknadens utveckling.
Om amerikanska aktörer får stort inflytande över stablecoins kan Europas betalningssystem utveckla ytterligare ett utländskt beroende. Riksbanken jämför risken med dagens beroende av Visa och Mastercard.
Qivalis vill samtidigt stärka eurons roll i den digitala ekonomin. Projektets nästa steg blir att säkra tillståndet och genomföra den planerade lanseringen.