Åkermark lockar allt fler förmögna investerare i USA, där Bill Gates, Jeff Bezos och Stan Kroenke hör till de största markägarna. I Sverige sätter jordförvärvslagen tydliga gränser, vilket gör att svensk jordbruksmark följer en annan marknadslogik.
Amerikanska miljardärer äger stora markarealer
Jordbruksmark har vuxit till en global tillgångsklass värd omkring 4,3 biljoner dollar. Investerare ser mark som ett skydd mot inflation och ett stabilare alternativ till mer volatila placeringar.
Bill Gates äger omkring 111 000 hektar mark i USA. Jeff Bezos äger drygt 187 000 hektar, medan Stan Kroenke kontrollerar mer än en miljon hektar.
Utvecklingen oroar många amerikanska lantbrukare. Kapitalstarka köpare kan ofta betala högre priser än personer som vill köpa sin första gård eller bygga ut en befintlig verksamhet.
Nästan 40 procent av den amerikanska jordbruksmarken ligger dessutom under arrende. Arrendatorer kan bruka marken, men de kan inte belåna den eller använda den som pensionskapital.
Priserna på svensk jordbruksmark stiger
Även i Sverige ökar markvärdena. Ludvig & Co:s statistik för 2025 visar att åkermarkspriserna steg med i genomsnitt 1 procent på riksnivå, räknat som treårsvärde.
I Skåne och Östergötland låg snittpriset på den mest bördiga marken på omkring 394 000 kronor per hektar. Enskilda affärer nådde samtidigt priser över 500 000 kronor per hektar.
Efterfrågan överstiger utbudet på de mest attraktiva markerna. Trots det kan kapitalförvaltare och bolag inte köpa upp mark i samma skala som i USA.
Jordförvärvslagen begränsar bolagens köp
Jordförvärvslagen från 1979 styr hur juridiska personer får köpa lantbruksegendom. När ett bolag köper egendom från en fysisk person eller ett dödsbo kräver lagen normalt förvärvstillstånd.
Bolaget måste som huvudregel avstå likvärdig lantbruksmark till en fysisk person eller till staten för naturvårdsändamål. Reglerna ska bevara balansen mellan privat och bolagsägt markinnehav.
Lagen medger vissa undantag. Ett bolag kan exempelvis få tillstånd när marken ska få en annan användning, när köpet främst gäller skogsmark för lokal skogsindustri eller när särskilda skäl finns.
Därför får svensk jordbruksmark färre rena kapitaldrivna köpare än motsvarande mark i USA.
Nya regler stänger testamentesluckan
Från den 1 januari 2027 omfattar reglerna även juridiska personers förvärv genom testamente. Tidigare kunde bolag ta över lantbruksegendom genom testamente utan samma prövning.
De nya reglerna kräver att även sådana förvärv uppfyller lagens villkor. Regeringen vill därmed behålla balansen mellan fysiska och juridiska personers markägande.
Sammantaget prissätter aktiva lantbrukare och lokala köpare svensk jordbruksmark i större utsträckning än externa kapitalförvaltare. Det kan dämpa prispressen, men det begränsar också investerares möjligheter att få direkt exponering mot åkermark.