En styrelseledamot i ett Large Cap-bolag får i genomsnitt 658 000 kronor per år. Det är nästan 90 procent mer än på Mid Cap. Samtidigt tjänar kvinnliga styrelseordförande mindre än manliga.
Storleken avgör styrelsens ersättning
Skillnaderna i styrelsearvoden på börsen är stora mellan de olika listorna.
Det visar BDO:s rapport God bolagsstyrning i praktiken. Studien bygger på årsredovisningar från 401 börsbolag för räkenskapsåret 2025.
Arvodena minskar stegvis från Large Cap till Mid Cap och Small Cap. Därefter följer First North Premier och NGM på lägre nivåer.
Samma mönster gäller för styrelseordförandenas ersättningar.
Martin Tidesten, Head of Risk Advisory på BDO Sverige, väntade sig att Large Cap skulle ligga högst. Däremot överraskade storleken på skillnaden honom.
En vanlig ledamot i ett Large Cap-bolag får i genomsnitt nästan 90 procent mer än en ledamot på Mid Cap.
Stora bolag driver ofta mer omfattande och komplexa verksamheter. Därför kan styrelseuppdragen innebära större ansvar och högre krav på erfarenhet.
Bolagen kan också behöva mer specialistkompetens. BDO har dock inte undersökt arbetsbörda och ansvar separat. Rapporten kan därför inte förklara hela löneskillnaden.
Finans och telekom betalar mest
Även branschtillhörigheten påverkar ersättningen tydligt.
Inom finans och telekom får styrelseordförande i genomsnitt mer än 1,4 miljoner kronor per år.
En vanlig ledamot inom finans får omkring 542 000 kronor. Motsvarande genomsnitt inom telekom ligger på cirka 512 000 kronor.
Fastighetsbolagen betalar de lägsta arvodena. Däremot bör telekomsiffrorna tolkas försiktigt, eftersom underlaget bara omfattar omkring tio bolag.
Storbankerna ligger samtidigt långt över marknadens genomsnitt.
Swedbank har föreslagit ett arvode på 3,6 miljoner kronor till ordföranden Göran Persson för 2026. Nordeas ordförande Stephen Hester ligger högst med omkring 4,7 miljoner kronor.
Regelkrav driver upp arvodena
Finanssektorn ställer särskilda krav på sina styrelser.
Banker och andra finansiella företag måste följa både börsens regler och omfattande myndighetskrav. Dessutom står många av bolagen under Finansinspektionens tillsyn.
Styrelserna behöver därför kompetens inom bland annat reglering, riskhantering och kapitalfrågor.
Enligt Tidesten är det rimligt att sådana krav påverkar arvodesnivåerna. Branschskillnaderna stärker därmed bilden av att komplexitet och regelverk driver upp ersättningen.
Jämställda styrelser betalar högre arvoden
Bolag med jämställda eller kvinnodominerade styrelser betalar i genomsnitt 38 procent mer i totalt styrelsearvode.
Skillnaden per ledamot når omkring 30 procent. Genomsnittet ligger på 445 000 kronor i dessa bolag, jämfört med 344 000 kronor i mansdominerade styrelser.
Underlaget innehåller dock bara fyra bolag med kvinnodominerade styrelser. Jämförelsen gäller därför främst jämställda och mansdominerade styrelser.
Large Cap har högst andel jämställda styrelser, 58 procent. På Small Cap når andelen 29 procent, medan First North Premier ligger på 24 procent.
Kvinnliga ordförande får mindre betalt
På ordförandeposten går skillnaden i motsatt riktning.
Manliga styrelseordförande får i genomsnitt 918 000 kronor. Kvinnliga ordförande får däremot 835 000 kronor, vilket innebär en skillnad på 83 000 kronor.
Dessutom har bara vart tionde börsbolag en kvinna som styrelseordförande.
Tidesten varnar dock för att tolka siffrorna som ett direkt resultat av kön. Manliga ordförande arbetar oftare i stora bolag och högavlönade sektorer.
Ägare och valberedningar har samtidigt en viktig roll i utvecklingen. De påverkar både vilka som tar plats i styrelserna och vilka som får ledande uppdrag.
Mindre bolag kan få svårare att rekrytera
Lägre arvoden kan göra det svårare för mindre bolag att konkurrera om erfaren styrelsekompetens.
Även växande företag behöver kunskap inom kapitalmarknad, cybersäkerhet, digitalisering och regelverk.
Samtidigt fortsätter kraven på styrelserna att öka. Om ersättningen förblir betydligt lägre kan mindre bolag få problem med att locka de mest erfarna kandidaterna.
BDO har dock inte analyserat själva rekryteringsprocesserna. Därför går det inte att fastställa hur mycket arvodena påverkar företagens möjligheter att rekrytera.
Regeringen utreder skattereglerna
Regeringen har tillsatt en utredning om beskattningen av styrelsearvoden.
Kammarrättsrådet Patricia Schömer leder arbetet och ska presentera resultatet senast den 31 oktober 2027.
Samtidigt har storägare som Investor efterfrågat högre ersättningar. De menar att svenska bolag behöver konkurrenskraftiga arvoden för att kunna rekrytera internationellt.
Valberedningar bör dock utgå från varje uppdrags specifika krav, enligt Tidesten. De bör inte automatiskt följa en genomsnittsnivå för en viss lista eller sektor.
Rapporten fastställer inte vilken ersättning som är korrekt. Däremot visar den hur kraftigt styrelsearvoden på börsen varierar mellan företag, listor och branscher.