Schweiziska banker gick starkt under 2025 och närmar sig ännu ett rekordår. Samtidigt vill politikerna mildra ett kapitalkrav som blev centralt efter Credit Suisse-kraschen.
Banksektorns samlade rörelseresultat steg 5,8 procent till 73,8 miljarder franc. Det är den högsta nivån sedan 2006, alltså året före finanskrisen.
Årsvinsten ökade samtidigt med 16,3 procent till 20,6 miljarder franc. Bankerna betalade 2,4 miljarder franc i skatt, ungefär lika mycket som året före.
Avgifter och tjänster driver resultatet
Schweiziska banker fick merparten av tillväxten från kommissions- och tjänsteintäkter. De ökade med 6,5 procent under 2025.
Räntenettot minskade däremot med 0,8 procent. Nollräntemiljön pressar bankernas marginaler, och högre kreditvolymer räckte inte för att kompensera fullt ut.
Förvaltat kapital nådde 9 729 miljarder franc vid slutet av 2025. Det motsvarar en ökning på 4,8 procent.
Under första halvåret 2026 passerade bankerna sedan 10 000 miljarder franc i förvaltat kapital för första gången. Nivån steg till 10 120 miljarder franc.
Utländska kunders tillgångar växte snabbare än de inhemska. Det visar att Schweiz fortfarande lockar förmögna kunder i ett mer osäkert geopolitiskt läge.
Färre anställda efter Credit Suisse-integrationen
De starka resultaten syns inte fullt ut på arbetsmarknaden. Bankerna hade 92 002 heltidsanställda i Schweiz vid utgången av 2025, omkring 2 400 färre än ett år tidigare.
Framför allt storbankerna minskade personalen. UBS integration av Credit Suisse står bakom merparten av neddragningarna.
Övriga bankgrupper ökade däremot antalet anställda. Minskningen fortsatte även under första halvåret 2026, då främst på marknader utanför Schweiz.
Politiken vill mildra kapitalreglerna
Den politiska striden gäller främst kraven på systemviktiga banker. Förbundsrådet vill att bankerna fullt ut ska täcka det bokförda värdet av innehav i utländska dotterbolag med hårt kärnkapital, så kallat CET1-kapital.
I dag täcker bankerna ungefär hälften på det sättet. För UBS skulle förslaget innebära ett högre krav på omkring 20 miljarder dollar i moderbolaget.
Ett utskott i ständerrådet vill dock välja en mjukare modell. Förslaget innebär att hälften av kravet i stället kan täckas med AT1-obligationer.
Modellen innehåller samtidigt skärpta villkor. Banken ska stoppa räntebetalningar och utdelningar om kärnprimärkapitalrelationen faller under omkring 11 procent.
Utskottet röstade igenom förslaget med 10 röster mot 2, medan en ledamot avstod. Ständerrådet väntas behandla frågan under höstsessionen, följt av nationalrådet.
Avgörande frågor återstår för UBS
Kapitalreglerna är den mest omstridda delen av Schweiz reformpaket för banker som anses vara för stora för att falla.
Översynen omfattar även större befogenheter för tillsynsmyndigheten Finma, personligt ansvar för bankchefer och stramare bonusregler. Förslagen ligger ute på remiss till den 19 november.
Schweiziska banker går därmed in i en period med starka resultat, men också med avgörande beslut om framtidens regler. Den slutliga lagstiftningen väntas tidigast kring årsskiftet, medan andra delar av reformpaketet kan träda i kraft först 2029.