Rockwool Ryssland skapar nya problem för den danska isoleringskoncernen. Det ryska dotterbolaget Rockwool LLC kräver 8,6 miljarder rubel av moderbolaget. Summan motsvarar omkring 660 miljoner danska kronor.
Den ryska rättsdatabasen visar kravet. Tvisten följer på att Rockwool i januari förlorade makten över sina fyra fabriker i Ryssland.
Vladimir Putin skrev då under ett dekret som gav ett mindre Moskvabolag kontroll över verksamheten. Ägarna bakom bolaget är okända. Rockwool äger fortfarande fabrikerna på papperet, men koncernen kan inte längre fatta beslut om driften.
Dotterbolaget kräver återbetalning
Rockwool LLC säger att kravet gäller ett internt lån på fem miljarder rubel. Dotterbolaget lånade ut pengarna till den danska koncernen 2020.
Sedan dess har det ryska bolaget räknat upp skulden med ränta och en bot. Därför har kravet vuxit till 8,6 miljarder rubel.
Rockwool bekräftar att lånet finns, men företaget avvisar hela kravet. Koncernen säger att en återbetalning skulle bryta mot de internationella sanktionerna mot Ryssland.
Presschefen Rasmus Windfeld riktar hård kritik mot de ryska myndigheterna. Han anser att deras agerande bryter mot internationella regler. Han säger också att Rockwool inte kan räkna med en rättvis process i Ryssland.
Rockwool behöll sin verksamhet
Efter invasionen av Ukraina 2022 lämnade många västliga företag Ryssland. Rockwool valde däremot att behålla sin verksamhet.
Bolaget befarade att en försäljning skulle föra miljardvärden till den ryska staten. Rockwool uppger att koncernen under åren förde ut motsvarande 400 miljoner danska kronor från landet.
Bolaget donerade enligt egen uppgift pengarna till Ukrainas återuppbyggnad. Putins dekret ändrade dock förutsättningarna helt. Koncernen saknar nu praktisk kontroll över sina ryska fabriker.
Flera västbolag har förlorat kontrollen
Samma dekret från december 2025 slog även mot det USA-kopplade förpackningsföretaget CANPACK. Dekretet gav ryska staten kontroll över bolagets ryska verksamhet, som då värderades till omkring 700 miljoner dollar.
Sedan dess har CANPACK förlorat kontakten med rörelsen, samtidigt som de nya makthavarna har avsatt flera chefer.
Ryska myndigheter har tidigare tagit över tillgångar från bland andra Fortum, Uniper, Danone och AkzoNobel. Fortum skrev senare ned sina ryska tillgångar och tog bort dem från koncernredovisningen.
Carlsberg hamnade i en liknande konflikt med Baltika Breweries. Det ryska dotterbolaget krävde då moderbolaget på över sex miljarder kronor. Carlsberg återfick senare kontrollen, sålde verksamheten och avslutade rättsprocesserna.
Statliga övertaganden ökar riskerna
Ryska staten har byggt upp en modell för att ta kontroll över utländska tillgångar. Kyiv School of Economics uppger att staten tog över 157 bolag till ett värde av 1,1 biljoner rubel under 2024.
Under första kvartalet 2025 tog myndigheterna dessutom över cirka 50 bolag med ett samlat värde på över 800 miljarder rubel.
Ryska domstolar hanterar numera dessa mål snabbare. De avslutar ofta processen inom en eller två månader, ibland redan efter den första förhandlingen.
Svenska företag följer utvecklingen
Svenska industribolag lämnade Ryssland tidigt efter invasionen. Än så länge har inget ryskt dotterbolag riktat ett liknande krav mot ett svenskt moderbolag.
Riskerna kvarstår ändå. Ryska domstolar har börjat ta bort varumärkesskydd från västliga bolag som lämnat landet. Ericsson riskerar exempelvis att förlora kontrollen över sitt varumärke på den ryska marknaden.
Dessutom sitter fler än 40 000 svenska pensionssparare fast i ryska fonder. De kan inte flytta sina innehav eftersom marknaden saknar både fungerande prissättning och handel.
Slutsats
Rockwool Ryssland visar hur stora risker utländska företag möter i landet. Tvisten visar också hur ryska myndigheter och domstolar kan pressa moderbolag som redan har förlorat kontrollen över sina lokala verksamheter.