Många bedömare räknar med att konflikterna kring Iran ska driva upp oljepriset. Enligt energianalytikern Gail Tverberg kan utvecklingen bli den motsatta. Hon menar att en djup ekonomisk nedgång kan minska efterfrågan så mycket att oljepriset i stället faller kraftigt.
Marknaden trotsar de traditionella prognoserna
Geopolitiska konflikter och ett begränsat oljeutbud brukar leda till stigande priser.
Trots den fortsatta oron kring Iran har de globala oljepriserna sjunkit tillbaka mot nivåerna före konflikten.
Samtidigt varnar flera analytiker fortfarande för att minskade amerikanska oljelager kan leda till nya prisuppgångar.
Recession kan minska efterfrågan
I en analys för Oilprice.com hävdar Gail Tverberg att marknaden underskattar hur ekonomin reagerar när energibrist uppstår.
Hon menar att höga energipriser får hushåll och företag att minska sin konsumtion. När den ekonomiska aktiviteten bromsar in faller också efterfrågan på olja.
Enligt Tverberg anpassar sig ekonomin genom lägre konsumtion i stället för att acceptera fortsatt stigande energipriser.
Svag ekonomi kan pressa oljepriset
Tverberg ser inte de höga bränslepriserna som det största hotet.
Hon oroar sig i stället för att den globala ekonomin ska gå in i en recession.
Redan nu väljer många priskänsliga konsumenter att minska sina utgifter när drivmedelskostnaderna stiger.
Samtidigt inför flera regeringar åtgärder för att begränsa bränsleförbrukningen. Det dämpar efterfrågan ytterligare och kan sätta press på oljepriset.
Tverberg jämför utvecklingen med 2020, då pandemins restriktioner fick oljepriset att falla under 40 dollar per fat.
Bränslebrist kan skapa andra problem
Enligt Tverberg leder ett begränsat oljeutbud inte nödvändigtvis till långvarigt höga priser.
I stället riskerar leveranskedjor att bryta samman när transporter och industrin får svårt att säkra tillräckligt med bränsle.
Konsekvensen kan bli brist på komponenter, livsmedel och viktiga läkemedel, även om konsumenterna är beredda att betala mer.
Osäker ekonomi ökar riskerna
Den globala ekonomin visade redan tecken på avmattning innan konflikten kring Iran trappades upp.
Om transportsektorn och jordbruket drabbas av ökade bränsleproblem kan effekterna snabbt sprida sig till resten av ekonomin.
Historiskt har liknande situationer ofta lett till svagare tillväxt och lägre efterfrågan snarare än långvariga prisrallyn på olja.
Slutsats
Utvecklingen för oljepriset beror inte enbart på hur mycket olja som finns tillgänglig. Den påverkas också av hur världsekonomin reagerar på stigande energikostnader. Om en djup recession bromsar efterfrågan kan oljepriset falla betydligt, även i ett läge där utbudet är begränsat.