Dagens nätläkartaxa bör försvinna, anser Konkurrensverket, som stödjer förslaget att avskaffa utomlänsersättningen för digital vård. Samtidigt efterlyser myndigheten en djupare analys av följderna för konkurrens, patienternas valfrihet och mindre vårdföretag.
Synpunkterna kommer i myndighetens remissvar på utredningen Behovsstyrd vård, daterat den 28 oktober. Generaldirektör Marie Östman står bakom beslutet. Enligt Konkurrensverket innebär förslagen en omfattande förändring av marknaden för digital vård.
Slopad nätläkartaxa kräver fler regionala avtal
Utredningen föreslår att patienternas fria vårdval över regiongränserna inte längre ska omfatta vård som enbart sker digitalt. Därmed förändras förutsättningarna för bolag som Kry och Doktor.se. De skulle inte längre kunna erbjuda offentligt finansierad nätvård nationellt genom ett enda regionavtal.
I stället behöver vårdgivaren ett avtal med varje region vars patienter bolaget vill ta emot. Företaget kan antingen vara direkt leverantör eller underleverantör. Patienterna ska dock fortfarande kunna välja en digital vårdgivare inom den egna regionen.
Dessutom ska regionerna erbjuda distansvård när det är medicinskt lämpligt. Utredningen föreslår att reglerna börjar gälla den 1 januari 2028. Det handlar alltså om ett förslag, inte om regler som redan gäller.
Myndigheten vill skapa mer jämlik konkurrens
Konkurrensverket har länge kritiserat skillnaderna mellan ersättningen till nätläkare och vanliga vårdcentraler. Redan 2022 konstaterade myndigheten att systemen snedvrider konkurrensen. Den bedömningen ligger kvar och förklarar stödet för att avskaffa dagens nätläkartaxa.
Myndigheten pekar även på skillnader i patientavgifter. Digitala besök hos vårdgivare i andra regioner har ofta kostat mindre än besök på den egna vårdcentralen. Därför skulle förändringen också ta bort en prisfördel för nätläkarna.
Däremot ger Konkurrensverket inte sitt stöd till samtliga detaljer. Myndigheten anser att utredningen behöver granska konkurrenseffekterna mer ingående. I nuläget kan den därför varken stödja eller avvisa de närmare förslagen.
Mindre vårdgivare kan få svårare att etablera sig
Framför allt efterfrågar Konkurrensverket en analys av marknadens struktur, etableringsmöjligheter och innovation. Myndigheten varnar också för att reglerna kan gynna vissa företag utan tillräckliga skäl. Samtidigt kan andra aktörer få sämre möjligheter att konkurrera.
Utredningen konstaterar själv att vissa digitala vårdgivare kanske inte klarar att teckna avtal med alla regioner. Följden kan bli ett mindre utbud av digital vård. Därför vill Konkurrensverket särskilt granska konsekvenserna för små och specialiserade företag.
Även administration, kostnader och utvecklingstakt behöver ingå i analysen. Om den nationella konkurrensen upphör får regionerna större betydelse för teknikens fortsatta användning. De kan exempelvis ta tillvara digitala lösningar genom upphandling.
Även branschen vill förändra ersättningen
Doktor.se:s vd Martin Lindman har också krävt att utomlänsersättningen försvinner. I april framhöll han samtidigt digital primärvårds begränsade andel av vårdkostnaderna. Enligt hans uppgift stod den för omkring 0,2 procent.
Branschen delar därmed delar av kritiken mot dagens system. Däremot återstår frågan om hur en ny modell ska fungera. Konkurrensverket vill säkerställa att förändringen inte begränsar utbud och nytänkande genom omotiverade konkurrensfördelar.