Riksbanken står inför en ovanlig utmaning när den ska bedöma det aktuella inflationstrycket i ekonomin. Flera tillfälliga stödåtgärder påverkar nämligen de inflationssiffror som Statistiska centralbyrån har publicerat under våren.
Åtgärder som halverad matmoms, sänkt bränsleskatt och billigare kollektivtrafik pressar ner inflationen. Därför måste Riksbanken analysera siffrorna noggrant för att få en tydlig bild av den underliggande prisutvecklingen.
SEB räntestrateg Amanda Sundström beskriver situationen som mer svårtolkad än normalt. Samtidigt betonar hon att effekterna från stöden är relativt enkla att identifiera och räkna bort.
Experter ser fortsatt låg inflation
Trots att krisstöden påverkar statistiken ser flera ekonomer ingen risk för att inflationen ska skjuta fart igen under året.
Amanda Sundström anser att Riksbanken kan fokusera på de underliggande priskomponenterna för att förstå det verkliga inflationstrycket. Enligt henne ligger inflationen fortfarande tydligt under målet på två procent när man justerar för de tillfälliga effekterna.
Albin Kainelainen, generaldirektör för Konjunkturinstitutet, delar den bedömningen. Han räknar med att inflationen förblir låg under hela året.
Den utvecklingen gör att många bedömare tror att Riksbanken låter styrräntan ligga kvar på nuvarande nivå. Det gäller trots att Europeiska centralbanken nyligen höjde sina styrräntor för första gången på tre år med hänvisning till inflationstryck kopplat till konflikten mellan Iran och västvärlden.
Tillfälliga stöd dämpar inflationen
Konjunkturinstitutet har beräknat att årets samlade stödåtgärder sänker KPIF-inflationen med omkring en procentenhet. I beräkningen ingår både redan införda åtgärder och sådana som träder i kraft senare under året.
LO ekonomer ser en ännu större effekt. Organisationens chefsekonom Torbjörn Hållö uppskattar att stöden sammantaget sänker inflationen med omkring två procentenheter.
Eftersom åtgärderna införs vid olika tidpunkter sprids effekterna ut över en längre period. Det gör inflationsutvecklingen mer svårtolkad än vanligt och ökar behovet av alternativa mått på prisutvecklingen.
Energipriser kan påverka nästa år
Samtidigt följer ekonomer utvecklingen på energimarknaden noggrant. Kainelainen bedömer att effekterna från de stigande energipriserna efter Irankriget kan leva kvar även under 2027.
Högre transport- och fraktkostnader kan bidra till ett ökat pristryck. Dessa effekter kan dessutom sammanfalla med att flera av dagens stödåtgärder upphör.
Trots det ser Konjunkturinstitutet ingen kraftig inflationsuppgång nästa år. Prognosen pekar i stället mot en inflation som ligger nära Riksbankens mål, möjligen något över.
Marknaden räknar med högre ränta
Riksbanken väntas justera både inflationsprognosen och räntebanan i sitt kommande besked. De flesta analytiker tror dock att direktionen lämnar styrräntan oförändrad på 1,75 procent.
Den låga inflationen, den svaga arbetsmarknaden och den dämpade ekonomiska tillväxten talar för försiktighet.
Marknaden räknar däremot med att nästa steg blir en höjning. Investerare har redan prisat in en räntehöjning senare under året. Dessutom bedömer marknaden att sannolikheten för ytterligare en höjning till 2,25 procent ligger strax under 50 procent.
Slutsats
Krisstöd påverkar inflationen och gör de officiella siffrorna svårare att tolka. Samtidigt ser både ekonomer och myndigheter fortsatt låga inflationsnivåer under det kommande året.
Därför väntar de flesta bedömare att Riksbanken behåller räntan på nuvarande nivå. Fokus ligger nu på hur snabbt stödeffekterna försvinner och hur energipriserna påverkar ekonomin framöver.