Kopparpriset föll kraftigt på torsdagen efter nya uppgifter om USA planerade tullar. Ändå fortsätter stater, investerare och amerikanska techbolag att jaga långsiktig tillgång till metallen.
Tremånadersterminen på London Metal Exchange nådde först rekordnivån 14 875 dollar per ton. Därefter vände marknaden snabbt nedåt.
I New York tappade Comex-kontraktet för december som mest 5,4 procent. Fallet kom bara en dag efter att kontraktet hade nått en ny rekordnivå.
Osäkerhet om tullar utlöste raset
Marknaden reagerade på uppgifter om att Vita huset ännu inte har fattat beslut om tullar på raffinerad koppar.
Den amerikanska administrationen väger tullarnas möjliga fördelar mot risken för högre tillverkningskostnader. Frågan får extra politisk betydelse inför mellanårsvalet i november.
Handlarna hade i stor utsträckning räknat med att USA skulle införa tullarna. Därför har de fraktat stora mängder koppar till landet under året.
Lagren på Comex har nu nått rekordhöga 695 624 ton. Det är mer än dubbelt så mycket som lagren i London och Shanghai tillsammans.
Om Vita huset avstår från tullarna kan prisskillnaden mellan USA och andra marknader minska. Då försvinner också en viktig drivkraft bakom årets stora metallflöden till amerikanska lager.
Gruvaktier föll på flera börser
Nedgången i kopparpriset drog med sig stora delar av gruvsektorn. Freeport-McMoRan tappade mer än 7 procent på New York-börsen.
Även Anglo American och First Quantum föll med över 6 procent. På Stockholmsbörsen backade Lundin Mining med 5,7 procent och Boliden med 4,4 procent.
Samtidigt ökade förväntningarna på en amerikansk räntehöjning redan nästa vecka. En ny producentprisrapport och ett oljepris över 105 dollar per fat bidrog till oron.
Högre räntor brukar stärka dollarn och minska investerarnas vilja att köpa råvaror. Därför mötte koppar och andra metaller press från flera håll samtidigt.
Analytiker tror på fortsatt stark efterfrågan
Trots den kraftiga rekylen tror flera bedömare på en långsiktigt stark kopparmarknad.
Lars Henriksson på råvarufonden Centaur räknar inte med att torsdagens fall får någon bestående effekt. Han behåller en positiv syn på koppar på både kort och lång sikt.
Enligt Henriksson pågår nu en global kamp om kritiska råvaror. Företag och stater vill säkra energi, metaller och andra tillgångar som krävs för den tekniska omställningen.
Han pekar bland annat på det långa elavtalet mellan Fortum och Google. Avtalet omfattar hälften av kapaciteten vid kärnkraftverket Loviisa mellan 2030 och 2049.
Google planerar samtidigt investeringar på 13 miljarder euro i Finland under 2027 och 2028. Satsningen omfattar bland annat nya datacenter.
AI-bolagen behöver stora mängder koppar
Datacenter kräver mycket elektricitet och omfattande elnät. Dessutom använder de stora mängder koppar i kablar, transformatorer, kylsystem och annan infrastruktur.
Därför står metallen högt på listan när den amerikanska AI-industrin kartlägger sina framtida behov. Henriksson tror att leverantörerna får svårt att möta efterfrågan under lång tid.
Robert Friedland, ordförande för Ivanhoe Mines, beskriver en liknande utveckling. Enligt honom visar både stater och stora teknikbolag ett rekordstort intresse för ett kopparprojekt i Kongo.
Friedland har arbetat i gruvbranschen i 45 år men säger att han aldrig tidigare har upplevt samma typ av efterfrågan.
Samtalen omfattar både långsiktiga leveransavtal och finansiering av nya gruvprojekt. Han har dock inte avslöjat vilka teknikbolag som deltar.
Stater investerar i kritiska metaller
Även regeringar försöker säkra tillgången till koppar. Frankrike blev under sommaren storägare i det svenska Viscaria-projektet genom fonden Critical Metals Fund.
USA har samtidigt lanserat Project Vault. Initiativet ska stödja investeringar i råvaror som landet betraktar som strategiskt viktiga.
Utvecklingen visar att koppar inte längre bara är en handelsvara. Metallen har också blivit en viktig del av energi-, industri- och säkerhetspolitiken.
Långa tillståndsprocesser och höga investeringskostnader gör dock att nya gruvor kräver många år innan de kan starta produktionen.
Gruvproduktionen möter inte efterfrågan
Den globala gruvproduktionen minskade med 1,1 procent under första halvåret 2026. I Chile, världens största kopparproducent, föll produktionen med 6,6 procent.
Morgan Stanley räknar med att gruvproduktionen minskar under hela 2026. Det skulle innebära den första årliga nedgången sedan 2017.
Johannes Grunselius, råvaruanalytiker på SB1 Markets, utesluter samtidigt inte fler kortsiktiga prisfall. En snabb produktionsökning eller minskad tulloro kan pressa marknaden igen.
Efter 2027 väntar han sig däremot en tydlig obalans. Efterfrågan kan öka med omkring 3 procent per år, medan gruvindustrin får svårt att hålla samma takt.
Trots torsdagens ras har kopparpriset stigit med 44 procent under det senaste året. Den långsiktiga kampen om metallen har därför bara börjat.