Japanska företag lämnar Kina när svagare tillväxt, hårdare konkurrens och politiska spänningar försämrar villkoren. På två år har antalet japanska bolag i landet minskat med 22 procent.
I juni 2026 fanns 10 118 japanska företag verksamma i Kina, enligt kreditupplysningsföretaget Teikoku Databank. Det är den lägsta noteringen sedan mätningarna började 2010.
Samtidigt väger företagen in en växande oro för personalens säkerhet. Därmed handlar besluten om mer än kostnader och försäljning.
Fler avvecklar än etablerar verksamhet
Under de senaste två åren har 4 137 japanska företag helt lämnat den kinesiska marknaden. Under samma period etablerade sig endast 1 221 nya företag där.
Nyetableringarna omfattar bland annat dotterbolag, fabriker och representationskontor. Bortsett från pandemin är inflödet det lägsta i mätningen.
Dessutom ligger den samlade japanska företagsnärvaron omkring 30 procent under toppnivån från 2012. Nedgången visar att Kina har förlorat en del av sin tidigare attraktionskraft för japanska verksamheter.
Utvecklingen väntas fortsätta, även om förutsättningarna skiljer sig mellan branscher.
Kostnader och konkurrens pressar lönsamheten
Flera ekonomiska faktorer bidrar till att japanska företag lämnar Kina. Högre arbetskrafts- och tillverkningskostnader gör verksamheten dyrare, samtidigt som kinesiska konkurrenter stärker sina positioner.
Därtill skapar risken för nya tullar osäkerhet för företag som producerar i Kina för export.
Amerikanska handelshinder ger ytterligare skäl att sprida produktionen mellan olika länder. Samtidigt lockar den växande indiska marknaden företag som söker nya möjligheter.
För många bolag innebär det en omprövning av Kinas roll i den internationella verksamheten.
Politiska motsättningar ökar osäkerheten
Relationerna mellan Japan och Kina har också försämrats kraftigt.
Förra året sade Japans premiärminister Sanae Takaichi att landet under vissa omständigheter skulle kunna ingripa militärt vid en kinesisk invasion av Taiwan.
Därefter har Kina bland annat begränsat exporten av vissa kritiska mineraler till japanska företag. Peking har även avrått kinesiska medborgare från resor till Japan.
Följaktligen möter företagen en mer svårbedömd politisk miljö, utöver de ekonomiska utmaningarna.
USA står för en större del av vinsterna
Samtidigt har den amerikanska marknaden fått större betydelse för bolagen på Tokyobörsen.
Kina står i år för mindre än 15 procent av deras vinster, jämfört med 23 procent 2020. USA andel har däremot ökat från 25 till omkring 35 procent under samma period.
Siffrorna visar hur företagens vinstfördelning mellan marknaderna har förändrats. De innebär dock inte att varje verksamhet som lämnar Kina flyttar till USA.
Säkerhetsoron påverkar personalbeslut
Flera japanska medborgare har gripits i Kina under året, däribland personer med koppling till stora företag. Det har ökat oron för att skicka anställda till landet.
Enligt analytikern Jeremy Chan känner sig japanska företag och deras medarbetare alltmer otrygga och mindre välkomna i Kina.
Biltillverkare, underleverantörer och exportinriktade industribolag hör till de verksamheter som bedöms vara mest benägna att minska sin närvaro.
Däremot kan företag med väl etablerad lokal produktion ha starkare skäl att stanna. Det gäller bland annat konkurrenskraftiga aktörer inom medicinteknik och precisionsutrustning.