Amerikanska sanktioner mot företrädare för Internationella brottmålsdomstolen, ICC, får stora följder för flera toppjurister.
Banker har spärrat konton och kreditkort. Flera teknikföretag har dessutom begränsat tillgången till digitala tjänster.
USA kopplar åtgärderna till ICC:s utredningar om misstänkta internationella brott i Afghanistan och Palestina.
Fler ICC-företrädare står på sanktionslistan
Tidigare har USA infört sanktioner mot domarna Kimberly Prost, Solomy Balungi Bossa och Reine Alapini-Gansou.
Listan omfattar nu även ICC:s ordförande Tomoko Akane och senioråklagaren Abdoulaye Sey.
Enligt rapporter har banker blockerat konton och kort för flera av juristerna. Samtidigt har vissa försäkringsgivare ändrat eller avslutat sjukförsäkringsskydd, trots att kunderna har betalat sina premier.
Även digitala företag har agerat. Amazon, Google och Expedia hör till de tjänster som enligt uppgifter har begränsat åtkomsten.
Vardagen blir betydligt svårare
Effekterna rör inte bara pengar och betalningar. Resor, säkerhet och arbete påverkas också.
Reine Alapini-Gansou behöver enligt uppgifter livvakt när hon besöker ICC:s lokaler. Under resor i Europa måste hon dessutom anmäla sin närvaro till lokala myndigheter.
Kimberly Prost kan inte tala vid amerikanska universitet. Förbudet gäller både fysiska och digitala framträdanden.
Därmed når ICC sanktioner långt utanför den formella sanktionslistan. De kan påverka en jurists möjlighet att resa, kommunicera och utföra sitt arbete.
Företag vill undvika egna risker
Europeiska banker har inte alltid någon direkt skyldighet att följa amerikanska sanktioner. Trots det kan de stoppa betalningar eller avsluta kundrelationer.
Målet är att minska den egna risken. Ett bankinstitut vill inte hamna i konflikt med amerikanska regler eller få problem i det globala finanssystemet.
Kortnätverk, försäkringsbolag och teknikföretag kan fatta liknande beslut. När USA pekar ut en individ som en sanktionsrisk kan företag i flera länder dra tillbaka sina tjänster.
Konflikten kring domstolen fortsätter
USA:s utrikesminister Marco Rubio har kallat ICC en politiserad överstatlig domstol. Han ser sanktionerna som en del av en bredare kampanj mot institutionen.
Människorättsorganisationer ger en annan bild. De varnar för att åtgärderna kan försvåra ICC:s arbete och minska möjligheten att granska misstänkta internationella brott.
Det här fallet visar hur ICC sanktioner kan få global effekt. Genom sina egna riskbedömningar kan banker och stora företag ge amerikanska beslut räckvidd långt utanför USA.