Kinas största bank gjorde affärer med bolag kopplade till ryska och belarusiska oligarker, enligt en internationell granskning. Läckta dokument visar också hur ICBC London gjorde undantag från interna regler när banken såg strategiska fördelar för Kina.
Läckan omfattar 4,8 miljoner dokument
International Consortium of Investigative Journalists, ICIJ, har granskat 4,8 miljoner läckta dokument från banken.
Materialet visar hur ICBC:s huvudkontor i Peking påverkade delar av den internationella verksamheten. I vissa fall styrde banken utlåningen mot projekt som låg i linje med kinesiska statliga intressen.
Kreditunderlag använde bland annat formuleringen ”China rationale”. Banken använde uttrycket för att motivera vissa affärer.
ICBC bedömde då projekten utifrån Kinas behov av naturresurser och strategiska infrastruktur. Dessutom tog banken hänsyn till landets handelsintressen.
Granskningen visar därför hur kommersiella beslut ibland sammanföll med den kinesiska statens ekonomiska mål.
En bank med två uppdrag
ICBC är världens största bank mätt i tillgångar.
Banken är börsnoterad, men Kinas finansministerium och andra statliga bolag kontrollerar majoriteten av aktierna.
Därför beskriver granskningen ICBC som en bank med två parallella uppdrag. Banken ska både skapa lönsamhet och stödja den kinesiska statens ekonomiska intressen.
Den dubbla rollen påverkar hur banken väljer kunder och projekt. Affärer som gynnar Kina kan få ett värde utöver den direkta avkastningen.
Det gäller särskilt finansiering inom naturresurser, energi, infrastruktur och internationell handel.
Nästan 200 låneavtal granskades
ICIJ granskade närmare 200 låneavtal som ICBC:s Londonverksamhet ingick mellan 2010 och 2024.
Banken deltog antingen ensam eller tillsammans med andra långivare. Avtalen omfattade nästan 200 låntagare i omkring 30 länder.
Varje lån låg på mellan cirka 3 miljoner och 400 miljoner dollar.
Flera kunder hade tydliga varningssignaler kopplade till sig. Trots det fortsatte banken i vissa fall affärsrelationerna.
I ett internt dokument från 2019 beskrev en penningtvättsansvarig en låg vilja att avsluta relationer med högriskkunder. Det gällde även kunder som kunde utsätta banken för finansiell brottslighet.
Lån till Nornickel väckte frågor
Ett centralt exempel gäller den ryska gruvkoncernen Nornickel.
År 2017 använde ICBC:s huvudkontor Londonverksamheten för att låna ut 105 miljoner dollar till bolaget. Finansieringen ingick i en större kreditfacilitet på upp till 2,5 miljarder dollar.
Vid den tidpunkten ägde den ryske oligarken Oleg Deripaska indirekt 13 procent av Nornickel.
USA införde sanktioner mot Deripaska året därpå. En medarbetare vid Londonkontorets enhet mot penningtvätt uppmärksammade då ägandet.
Medarbetaren varnade andra bankanställda för att lånet kunde bryta mot bankens egen sanktionspolicy.
ICBC London gjorde ett undantag
Trots varningen valde banken att fortsätta relationen med Nornickel.
ICBC hänvisade till att Deripaska endast var minoritetsägare. Banken ansåg också att han inte kontrollerade bolagets dagliga verksamhet.
Samtidigt betraktade huvudkontoret Nornickel som en viktig kund. Därför ville banken inte avsluta samarbetet.
Ett internt dokument beskrev den långvariga relationen mellan parterna. Dessutom fick Londonkontoret besked om att inte ifrågasätta beslutet från Peking.
År 2020 åtog sig banken ytterligare 200 miljoner dollar i ett syndikerat lån till Nornickel.
Totalt deltog 22 banker i lånet. Gruppen omfattade tre andra kinesiska statsbanker samt JPMorgan och UniCredit.
Senare ändrade ICBC London sin interna policy. Efter ändringen kunde banken göra affärer med kunder där sanktionerade personer eller bolag ägde mindre än tio procent.
Ukrainakriget förändrade finansieringen
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 förändrade förutsättningarna för Nornickels internationella finansiering.
Nya västerländska sanktioner och ryska kapitalrestriktioner gjorde det svårare att hantera utländska lån. När Nornickel skulle börja betala tillbaka uppstod en sex månader lång låsning.
År 2023 behövde bolaget tillstånd från Moskva för att betala utländska långivare i utländsk valuta. Myndigheterna godkände betalningarna.
Situationen visade dock att många internationella banker sannolikt inte längre kunde finansiera Nornickel.
Därför började gruvbolaget söka nya långivare i Kina. Företaget träffade tolv möjliga finansiärer i landet.
Banken övervägde lån i renminbi
Nornickels finansieringsbehov skapade en möjlighet för ICBC.
Bankens verksamheter i Moskva och Shanghai hade redan omfattande relationer med gruvkoncernen. Samarbetet omfattade bland annat valutaväxling, insättningar och kassahantering.
Ett internt dokument från 2024 visar att ICBC övervägde en ny kreditlina i renminbi.
En sådan lösning skulle minska Nornickels behov av finansiering i amerikanska dollar. Därmed kunde bolaget fortsätta sin internationella verksamhet trots begränsad tillgång till västerländskt kapital.
Finansiering i kinesisk valuta skulle samtidigt stärka renminbins roll inom handeln mellan Kina och Ryssland.
Råvaror väger tungt för Kina
Nornickel producerar stora mängder nickel och palladium.
Dessa råvaror har stor betydelse för Kinas växande industri inom batterier och elfordon. Därför har relationen med bolaget ett strategiskt värde för landet.
Nornickel planerade även att bygga ett smältverk i Kina. Projektet väckte särskilt intresse inom ICBC:s Londonverksamhet.
En medarbetare vid bankens enhet för att förebygga finansiell brottslighet kommenterade projektets sanktionsrisker. Personen påpekade att en produkt som tillverkades i Kina kunde bli svårare att sanktionera.
Banken såg dessutom finansieringen som ett sätt att trygga Kinas tillgång till viktiga råvaror.
I ett annat internt dokument skrev en medarbetare att ICBC hade ett uppdrag att finansiera ryska företag som levererade naturresurser till Kina.
Banken kände till riskerna
De interna dokumenten visar att ICBC kände till den geopolitiska risken.
Sommaren 2024 tog riskchefen för Londonverksamheten fram en presentation som klassade den geopolitiska risken som hög.
Presentationen konstaterade att den nära relationen mellan Kina och Ryssland skapade spänningar med väst.
Trots riskerna fortsatte banken att överväga affärer med strategiskt viktiga kunder. Därmed fick kinesiska ekonomiska mål ibland väga mot sanktionsrisker och interna kontrollsystem.
Granskningen beskriver ICBC London som mer än en lokal bankverksamhet. Kontoret fungerade som ett internationellt finansieringsnav för företag och stater.
Utlåningen omfattade bland annat råvaror, energi och finansiella tjänster. Samtidigt deltog huvudkontoret i Peking aktivt i valet av strategiskt viktiga affärer.
ICBC London hamnar i ett känsligt läge
Dokumenten visar hur en global bank kan behöva hantera motstridiga krav.
ICBC London verkar inom ett västerländskt regelverk men tillhör en kinesisk statskontrollerad bank. Samtidigt förväntar sig huvudkontoret att verksamheten bidrar till Kinas långsiktiga intressen.
Det skapar en konflikt mellan kommersiella möjligheter, interna regler och geopolitiska risker.
Granskningen visar dessutom att banken ibland prioriterade relationer med strategiskt viktiga kunder framför en strikt tillämpning av sin egen policy.
Därmed väcker uppgifterna frågor om hur ICBC balanserar sin globala bankverksamhet mot rollen som ett verktyg för kinesisk ekonomisk politik.