Hypersoniska vapen står högst upp på försvarsagendan hos flera av världens största militärmakter. USA, Kina, Ryssland och Europa investerar nu miljardbelopp i missiler som kan färdas snabbare än ljudet och samtidigt ändra kurs under flygningen.
Kriget i Ukraina har dessutom ökat tempot. Konflikten har visat vilken roll tekniken kan spela i framtidens krigföring.
Kina ökade pressen på konkurrenterna
Forskare presenterade de första idéerna om hypersoniska vapen redan under 1960-talet.
Både USA och Sovjetunionen undersökte möjligheten att utveckla missiler med extrem hastighet och hög manöverförmåga. De tekniska hindren var dock stora och kostnaderna höga. Därför tog projekten aldrig steget till operativa vapensystem.
Situationen förändrades under 2000-talet.
Kina genomförde flera tester av hypersoniska prototyper och visade att tekniken hade lämnat forskningsstadiet. Det fick andra stormakter att öka investeringarna och skynda på sina egna utvecklingsprogram.
Kriget i Ukraina förändrade Europas prioriteringar
Rysslands användning av hypersoniska vapen i Ukraina blev en tydlig signal till Europa, rapporterar Bloomberg.
Flera regeringar ökade snabbt sina försvarsbudgetar. Samtidigt började de se över sina militära prioriteringar.
International Institute for Strategic Studies (IISS) uppskattar att Europas försvarsutgifter har ökat med omkring nio procent det senaste året.
Trots satsningarna utvecklar många länder fortfarande egna lösningar. Det begränsar möjligheterna att bygga gemensamma europeiska system.
EU vill stärka det gemensamma försvaret
EU försöker nu styra medlemsländernas investeringar mot områden där ett gemensamt försvar kan ge störst effekt.
Unionen prioriterar luftförsvar, drönarteknik och AI-baserade system. Samtidigt vill den minska beroendet av externa leverantörer inom avancerad försvarsteknik och rymdbaserade tjänster.
EU försvarsledning betonar att medlemsländerna nu måste omsätta ökade försvarsanslag i konkret militär förmåga.
Hypersoniska vapen formar nästa generation försvar
Utvecklingen av hypersoniska vapen väntas fortsätta i snabb takt.
Stormakterna satsar både på nya missiler och på teknik som kan upptäcka, följa och stoppa hypersoniska hot.
Europa står samtidigt inför en viktig utmaning. Länderna behöver samarbeta betydligt närmare om de vill hålla jämna steg med USA, Kina och Ryssland.
Den globala kapprustningen handlar därför inte bara om högre försvarsbudgetar. Den avgör också vem som leder utvecklingen av morgondagens militära teknik.