Färska siffror från UC visar att antalet företagskonkurser i Sverige steg med 13 % i oktober jämfört med samma månad förra året. Därmed bryts en sex månader lång period med fallande konkurstal. Läget är fortfarande blandat, men oktober markerar en tydligare försvagning för flera sektorer.
Byggbranschen sticker ut i statistiken
Byggsektorn stod för den kraftigaste uppgången. Konkurserna inom branschen ökade med 25 %, vilket gör den till den tydligaste förloraren i månadens data. Orsaken ligger i den fortsatta nedgången för nyproduktion, högre finansieringskostnader och stigande vakansgrader inom fastigheter.
Samtidigt gick delar av ekonomin i motsatt riktning. Detaljhandeln minskade sina konkurser med cirka 21 %, vilket visar att effekten inte är bred utan koncentrerad till särskilt räntekänsliga sektorer.
“Vi såg tendenser till stabilisering inom bygg, därför sticker den här uppgången ut,” säger Amanda Aldestam på UC.
Underliggande förklaringar
Konjunkturavmattning, högre räntor och dyrare kapital pressar bolag som redan har tajta marginaler. Företag som tidigare klarat sig tack vare stöd under pandemin och efterföljande återhämtningsperiod får nu svårare att hantera sin löpande finansiering.
Dessutom sker anpassningen snabbare inom bygg- och entreprenadvärlden. Orderefterfrågan faller, projekt pausas och entreprenörer får svårt att få ihop kalkyler när material- och kapitalkostnader stiger samtidigt.
Olika sektorer – olika realiteter
Handeln utvecklas däremot mer stabilt, vilket antyder att efterfrågan från hushåll håller uppe bättre än väntat. Det ger en signal om att konsumentrelaterade verksamheter klarar sig relativt väl trots högre ränteläge.
För investerare, kreditgivare och rådgivare innebär läget att branschrisk måste analyseras mer selektivt. Sektorer rör sig inte längre i takt – styrkan inom handel kontrasterar mot byggens fortsatta press.
Slutsats
Oktober visar en tydlig vändning i konkursstatistiken. Sverige går in i en fas där utsatta branscher, framför allt bygg, får kämpa med en svag orderbok och dyr finansiering. Samtidigt visar detaljhandeln motståndskraft, vilket dämpar den övergripande oron.
Bildläget blir därför splittrat: företag med stark balansräkning och god efterfrågan står bättre rustade, medan bolag inom kapitaltunga sektorer riskerar ytterligare fall. Marknaden går in i en mer selektiv fas där kvalitet och kassaflöde avgör vem som överlever.