EU-kommissionen överväger att ändra en föreslagen företagsavgift för att koncentrera den till de största bolagen. Därmed kan EU företagsavgift omfatta amerikanska techjättar, samtidigt som även stora svenska företag kan behöva betala.
Modellen skulle ge pengar till nästa långtidsbudget utan att uttryckligen rikta sig mot digitala tjänster. Däremot återstår förhandlingar om både omsättningsgränsen och avgiftens utformning.
Större budget kräver nya intäkter
Kommissionens förslag till långtidsbudget för 2028–2034 omfattar nästan 2 000 miljarder euro. Pengarna ska bland annat finansiera försvar, säkerhet, konkurrenskraft, migration och stöd till Ukraina.
Samtidigt vill kommissionen begränsa belastningen på medlemsländernas statsfinanser. Därför har den föreslagit fem nya egna intäktskällor.
En av dessa är Corporate Resource for Europe, förkortat CORE. Ursprungligen föreslog kommissionen en årlig avgift för företag med en omsättning över 100 miljoner euro inom EU.
Flera medlemsländer har dock invänt att modellen kan belasta medelstora europeiska företag och försämra deras konkurrenskraft.
Högre gräns skulle koncentrera avgiften till större bolag
Kommissionen överväger därför att höja omsättningsgränsen. En sådan förändring skulle undanta fler företag och lägga betalningsansvaret på en mindre grupp stora koncerner.
Bland dessa kan amerikanska bolag som Apple, Meta och Google finnas. Men eftersom modellen omfattar flera branscher skulle den inte uttryckligen peka ut techsektorn.
På så sätt hoppas Bryssel kunna minska risken för amerikanska motåtgärder. Samtidigt skulle en högre gräns kunna göra förslaget lättare att acceptera för europeiska regeringar.
Det handlar alltså om en bred företagsavgift, även om flera globala techjättar kan omfattas.
Tidigare försök till digital skatt har stannat av
Redan 2018 föreslog kommissionen en skatt på tre procent av vissa digitala intäkter. Syftet var att beskatta verksamhet på den europeiska marknaden även när företagen saknade större fysisk närvaro där.
EU avvaktade senare för att ge OECD globala skattereform en möjlighet att komma på plats.
År 2021 enades omkring 140 länder om en internationell uppgörelse. En central del skulle ge kund- och försäljningsländer större rätt att beskatta de största multinationella företagen.
Processen har dock fastnat. Enligt uppgifterna bakom det aktuella förslaget har amerikanskt motstånd efter Donald Trumps återkomst bidragit till dödläget.
Därför diskuterar kommissionen nu en bredare finansieringsmodell i stället för en särskild digital skatt.
Amerikanska handelsåtgärder påverkar vägvalet
Frankrike, Italien, Spanien och Österrike har infört nationella skatter på digitala tjänster. USA har i sin tur genomfört så kallade Section 301-utredningar om dessa skatter.
Sådana utredningar kan leda till handelspolitiska motåtgärder. Därmed finns ett tydligt politiskt skäl att undvika en avgift som främst framstår som riktad mot amerikanska teknikföretag.
En bred modell kan minska den risken, men den garanterar inte att USA accepterar förslaget.
Svenska företag kan också behöva betala
EU företagsavgift skulle inte enbart omfatta utländska koncerner. Även svenska storbolag kan behöva betala om deras verksamhet uppfyller de slutliga villkoren.
Samtidigt finns en konflikt om budgetens storlek. Sverige och flera andra medlemsländer vill se en mindre budget än den kommissionen föreslår.
Kommissionsordföranden Ursula von der Leyen har däremot varnat för nedskärningar om länderna minskar budgetramen. Hon framhåller bland annat behoven inom försvar, konkurrenskraft och energi.
Ännu finns inget slutligt besked om vilka företag som ska omfattas eller hur stor avgiften blir. Dessutom måste samtliga 27 medlemsländer godkänna förändringen.