Debatten om EFN Handelsbanken fortsätter intensifieras. Tre myndigheter tar avstånd från frågan om vem som bör granska en bankägd mediekanal, samtidigt som flera tjänstemän uttrycker oro för kanalens konstruktion. Diskussionen kretsar kring trovärdighet, ägarinflytande och journalistikens roll när en bank driver ett eget mediehus. EFN Handelsbanken har därmed blivit ett tydligt exempel på en konflikt mellan publicistiska principer och kommersiella intressen.
Myndigheter undviker ansvar
Jag kontaktade Finansinspektionen, Mediemyndigheten och Institutet mot Mutor för att få klarhet i ansvarsfördelningen. Alla tre hänvisade till andra aktörer och markerade att ärendet ligger utanför deras mandat. Samtidigt gav flera tjänstemän en annan bild när samtalen skedde off the record. De lyfte fram risken att EFN Handelsbanken fungerar som ett kommunikationsverktyg snarare än ett journalistiskt projekt.
Situationen ändrades när en anmälare vände sig till Finansinspektionen efter EFN:s rapportering om Intellego. Anmälan kritiserade källkontrollen och uppmanade myndigheten att agera mot vilseledande information. Därmed hamnade frågan hos en myndighet trots tidigare avståndstaganden.
En kanal som fått nytt liv
EFN startade för femton år sedan och hade länge en låg profil. När jag själv arbetade för kanalen märkte jag att kritiska frågor skapade motstånd och sällan ledde till uppskattning. Kanalen saknade genomslag och nådde få tittare.
Under det senaste året valde Handelsbanken att förstärka satsningen. Banken rekryterade flera profiler, ökade resurserna och utökade produktionen. Den förändringen gav kanalen ett nytt genomslag i branschen och skapade samtidigt ett ordkrig med konkurrenter som ifrågasatte kanalens relevans.
Handelsbankens syfte väcker nyfikenhet
Många undrar varför Handelsbanken driver en mediekanal med stora kostnader och få krav på räckvidd. EFN Handelsbanken lockar dessutom erfarna journalister utan tydliga kommersiella målsättningar. Därför ökar frågan om bankens motiv.
Banken har ekonomiska möjligheter att finansiera projektet. Resultatet för 2024 hamnade på 35 miljarder, och utdelningen blev mycket generös. Trots det förblir kanalens roll oklar. Syftet ser ut att handla mer om inflytande och närvaro än om traditionell journalistik.
Intressekonflikter skapar oro
När man analyserar strukturen bakom EFN Handelsbanken blir riskerna tydliga. Handelsbanken ingår i Lundberg-sfären, en av Sveriges mest inflytelserika ägarmiljöer. Gruppen kontrollerar stora poster i bolag som Volvo, Sandvik, Essity, Skanska och SCA. Detta nätverk omfattar en betydande del av börsens totala värde.
Därför får EFN svårt att producera helt oberoende bevakning. En redaktion som ligger inom en ägarsfär med så starkt inflytande måste förhålla sig till interna intressen. Kritiska intervjuer med bankens toppar eller djupgående granskningar av räntesättning och avgångsvederlag uteblir ofta. Även bevakningen av portföljbolag riskerar att bli skev.
Konkreta riskzoner
- Begränsad kritik mot banken
- Urval av gäster som gynnar ägarintressen
- Rekommendationer som sammanfaller med bankens strategi
- Tystnad kring känsliga frågor om räntor och bolagspolitik
- Marknadsföringsliknande segment som presenteras som journalistik
Dessa faktorer gör att EFN Handelsbanken hamnar i en gråzon där journalistik och kommunikation glider ihop.
Myndigheternas hållning förvirrar
Trots tydliga risker anser ingen myndighet att frågan hör till deras uppdrag. Mediemyndigheten påpekar dessutom att ägarstrukturer och journalistiskt innehåll inte ingår i prövningen för utgivningsbevis. Därför uppstår ett tomrum i reguleringen. Detta skapar osäkerhet både hos branschaktörer och hos tittare som förväntar sig oberoende ekonomibevakning.
En modell som väcker fler frågor än svar
Branschprofiler uttrycker oro över att en resursstark aktör utan kommersiella krav kan påverka konkurrensen. En kanal med höga kostnader och utan intäktskrav kan agera utan hänsyn till marknadens villkor. Därför ställer många sig frågan vad satsningen faktiskt syftar till. Många bankchefer som jag mötte under mitt arbete för EFN uttryckte liknande undran: “Det är väl inget fel på EFN, men vi förstår inte varför banken driver detta.”
Slutsats
Debatten kring EFN Handelsbanken rör kärnan i vad journalistik ska vara. När en storbank styr en redaktion uppstår frågor om trovärdighet, oberoende och ansvar. Myndigheternas ovilja att hantera frågan skapar dessutom ett vakuum. Så länge modellen saknar tydlig reglering fortsätter osäkerheten kring avsikter, inflytande och långsiktig hållbarhet. Diskussionen om EFN Handelsbanken kommer därför att fortsätta ligga högt på branschens agenda.