Deep Sea Minerals vill undersöka metallrika fyndigheter på omkring 5 000 meters djup. Bolagets amerikanska dotterbolag har därför sökt en amerikansk prospekteringslicens för ett stort område på internationellt vatten.
Planerna på djuphavsbrytning i Stilla havet aktualiserar frågan om vem som får godkänna verksamheten. Samtidigt återstår flera steg innan bolaget kan samla in material och förädla metaller i större skala.
Amerikansk tillståndsväg utanför FN system
Ansökan omfattar cirka 147 000 kvadratkilometer i Clarion-Clipperton-zonen. Bolaget har lämnat in den till den amerikanska myndigheten NOAA med stöd av lagen Deep Seabed Hard Mineral Resources Act.
USA kan däremot inte ge företaget äganderätt till havsbottnen. Den amerikanska tillståndsvägen handlar i stället om att reglera amerikanska företags verksamhet där.
För länder som har anslutit sig till FN havsrättskonvention, UNCLOS, går vägen genom Internationella havsbottenmyndigheten, ISA. USA har dock inte ratificerat konventionen och använder sitt nationella regelverk.
Därmed kan projektet skapa motsättningar mellan olika tillståndssystem. Ansökan gäller dessutom prospektering, vilket inte innebär att bolaget redan har tillstånd för kommersiell utvinning.
Metallrika noduler lockar på havsbottnen
På bottnen ligger polymetalliska noduler, små stenliknande klumpar som innehåller flera metaller. Framför allt består de av mangan och järn, men de innehåller även nickel, koppar och kobolt.
Deep Sea Minerals bedömer att området kan rymma stora mineralmängder. Bolaget hoppas därför kunna erbjuda industrin en metallkälla som alternativ till traditionella gruvor på land.
Än så länge behöver företaget dock bekräfta fyndighetens omfattning. Det måste också visa att tekniken kan samla in materialet på ett fungerande sätt.
Westwin ska undersöka förädling i USA
Parallellt med tillståndsansökan undersöker Deep Sea Minerals hur en framtida förädlingskedja kan se ut.
Bolaget har tecknat en icke-bindande avsiktsförklaring med amerikanska Westwin Elements. Samarbetet ska undersöka möjligheterna att bearbeta nodulerna i USA.
Westwin ska bland annat genomföra tester i bänk- och pilotskala. Därefter ska företaget utvärdera hur processen kan ge mellanprodukter och potentiellt säljbara metaller.
Deep Sea Minerals har tidigare testat behandling av noduler i Japan. Nu vill bolaget använda de erfarenheterna för att undersöka en amerikansk processkedja.
Avsiktsförklaringen innebär däremot inget bindande avtal om framtida produktion.
Robotar ska möta utmaningen på fem kilometers djup
Förädlingen förutsätter att materialet först når ytan. Därför arbetar Deep Sea Minerals även med tekniken för insamling på havsbottnen.
Bolaget uppger att det har utvecklat en insamlingsmetod. Dessutom har det tecknat ett samförståndsavtal med Impossible Metals för att utvärdera autonoma robotar.
Utrustningen måste fungera på omkring 5 000 meters djup och samla in tillräckliga mängder noduler. Samtidigt behöver insamling, transport och förädling fungera tillsammans.
Projektets fortsättning beror därför både på tillståndsfrågan och på tekniska resultat. För Deep Sea Minerals återstår flera avgörande steg innan djuphavsbrytning i Stilla havet kan bli kommersiell verksamhet.