Växande statsskulder kan göra nästa finanskris svårare att hantera. Det varnar BIS-chefen Pablo Hernández de Cos för. Enligt honom riskerar centralbankernas handlingsutrymme att minska samtidigt som deras ingripanden möter större politiskt motstånd.
Dessutom förändras finansmarknaderna snabbt. Aktörer utanför det traditionella banksystemet får större betydelse, medan ny teknik kan öka hastigheten i ett krisförlopp.
Tillsammans skapar utvecklingen svårare avvägningar för de institutioner som ska värna den finansiella stabiliteten.
Höga statsskulder försvårar bedömningen
De senaste två decenniernas kriser har visat betydelsen av snabba centralbanksinsatser, enligt Hernández de Cos. Sådana åtgärder har bidragit till att begränsa oro och hålla finansmarknaderna igång.
Men inför nästa kris ser förutsättningarna annorlunda ut. I många ekonomier ligger den offentliga skuldsättningen nära de högsta nivåerna sedan andra världskriget.
Samtidigt är budgetunderskotten stora, och trycket på statsfinanserna väntas bestå.
Därmed blir det svårare att tolka stigande räntor och andra marknadsrörelser. Centralbankerna måste skilja tillfälliga störningar från investerarnas mer grundläggande oro för statens betalningsförmåga.
Den skillnaden spelar stor roll för om ett ingripande är motiverat.
Obligationsköp kan väcka politisk kritik
Problemet blir särskilt tydligt när centralbanker köper obligationer för att återställa ordningen på marknaden.
Även om syftet är finansiell stabilitet kan omvärlden tolka köpen som hjälp till en skuldsatt regering. Följaktligen riskerar gränsen mellan penningpolitik och finanspolitik att bli otydlig.
Enligt Hernández de Cos kan även noggrant utformade insatser få en finanspolitisk tolkning när statens lånebehov är stora.
Det kan i sin tur göra centralbankernas handlingsutrymme mer omstritt.
Varningen kommer efter kraftiga uppgångar i obligationsräntorna på flera marknader. Dessutom har ränteskillnaden mellan Frankrike och Tyskland ökat markant, vilket har väckt jämförelser med eurokrisen.
Risker växer utanför de traditionella bankerna
BIS-chefen pekar också på hedgefonder, pensionsfonder och kapitalförvaltare. Dessa aktörer ingår i den bredare grupp som ofta kallas skuggbanker.
Normalt bidrar de till likviditeten genom att köpa, sälja och finansiera tillgångar. Däremot kan hög belåning och beroende av marknadsfinansiering förstärka problemen under stress.
När flera aktörer snabbt behöver sälja kan prisfallen tillta. Därmed riskerar deras försök att minska den egna risken att förvärra läget för hela marknaden.
Hernández de Cos hänvisar bland annat till jakten på kontanter på den amerikanska obligationsmarknaden 2020. Han lyfter även den brittiska obligationskrisen 2022 som exempel.
Ny teknik kan få oron att spridas snabbare
Digitaliseringen innebär ytterligare en utmaning. Internetbanker gör det möjligt att flytta pengar snabbt, medan sociala medier kan sprida både information och felaktiga uppgifter.
Även stablecoins och artificiell intelligens kan bidra till snabbare förlopp på finansmarknaderna.
Det innebär att framtida kriser kan utvecklas på kortare tid. Samtidigt behöver myndigheterna förstå vad som driver rörelserna innan de väljer åtgärder.
Mot den bakgrunden efterlyser BIS-chefen hårdare reglering av finansiella aktörer utanför banksystemet. Han vill också se tydligare kontroll av ny finansiell teknik för att minska riskerna inför kommande kriser.