Tim Cooks varning om snabbt stigande priser på minnes- och lagringskretsar lät först som ett försök att försvara Apples marginaler. Tre månader senare påverkar komponentbristen en betydligt större del av teknikmarknaden.
AI-bolagens växande behov av avancerade minnen förändrar tillverkarnas prioriteringar. Nu märker även svenska företag hur konkurrensen om kretsarna driver upp kostnaderna.
Tim Cook varnade för en hundraårsflod
När Tim Cook beskrev marknaden för minnes- och lagringskretsar i juni använde han ovanligt starka ord. Han kallade situationen en hundraårsflod och sade att han aldrig hade sett något liknande under sina drygt 40 år i branschen.
Cook konstaterade också att Apple inte kunde undvika prishöjningar. Företaget hade fram till dess försökt skydda kunderna från de högre kostnaderna.
Elon Musk instämde kort därefter och kallade prisökningen den kraftigaste han själv hade upplevt. Hans uttalande gav varningen ännu större spridning.
Cook har sedan dess lämnat vd-posten. John Ternus tog över rollen den 1 september, medan Cook blev styrelseordförande med en operativ roll. Bristen på minneschip har däremot fortsatt.
AI-datacenter köper upp minneskretsarna
AI-utbyggnaden kräver stora mängder av samma komponenter som tillverkare använder i datorer, telefoner och annan elektronik. Därför konkurrerar datacenter och konsumentprodukter om en begränsad produktionskapacitet.
Chiptillverkarna satsar framför allt på High Bandwidth Memory, eller HBM, för AI-servrar. Den typen av minne ger högre lönsamhet än många traditionella komponenter.
När producenterna flyttar kapacitet till HBM minskar utbudet av kretsar för konsumentprodukter. Företag som tillverkar datorer, surfplattor och annan elektronik måste då betala mer för sina komponenter.
Apple höjde priserna på Mac och Ipad den 25 juni. Bolaget hänvisade uttryckligen till ökade kostnader för minne och lagring.
Även HP, Dell och Nintendo har justerat sina priser. Dessutom möter Nvidia högre kostnader för komponenterna i sina AI-servrar.
Leverantörerna räknar med en långvarig brist
Uppgifter från leverantörsledet talar emot en snabb normalisering. SK Hynix bedömer att bristen kan fortsätta åtminstone till slutet av 2030.
Bolaget ser heller inga tydliga tecken på att efterfrågan minskar. Tvärtom fortsätter teknikföretagen att investera stora summor i nya AI-datacenter.
Den starka efterfrågan har redan påverkat tillgången på vissa datorer. På flera håll har återförsäljare haft svårt att hålla Macbook-modeller i lager.
En långvarig brist på minneschip kan därför ge återkommande prishöjningar. Effekten kan nå både företag och privatpersoner.
Svenska företag känner av prisökningarna
Malin Berglund på branschorganisationen Svensk Elektronik ser tydliga skillnader mellan dagens situation och halvledarkrisen under pandemin.
Under pandemin stoppade störningar stora delar av leveranskedjan. Nu styr AI-investeringarna i stället kapital och produktionskapacitet mot en särskild typ av minne.
Därmed handlar problemet inte främst om fabriker som står stilla. Tillverkarna väljer aktivt att prioritera de komponenter som AI-sektorn efterfrågar och betalar mest för.
Berglund bedömer därför att bristen kommer att bestå. Svenska företag känner redan av utvecklingen, även om få börsnoterade bolag har informerat marknaden om effekterna.
Komponentpriser kan påverka inflationen
Dyrare minneskretsar utgör fortfarande en begränsad del av den svenska inflationsbilden. KPIF låg på 0,7 procent i augusti, medan Riksbanken höll styrräntan kvar på 1,75 procent.
Samtidigt oroar det underliggande pristrycket mer än den låga huvudsiffran. En kostnadsökning som fortsätter i flera år blir också svårare att avfärda som tillfällig.
Minneschip finns inte bara i datorer och mobiltelefoner. Tillverkare använder dem även i routrar, tv-boxar, bilar och industriell utrustning.
Därför kan högre komponentpriser sprida sig till många produktgrupper. Om företagen för över kostnaderna till kunderna kan AI-investeringarna till slut påverka både svensk industri och konsumenternas ekonomi.