EU kritik mot den svenska riskskatten har skapat ny osäkerhet kring framtiden för beskattningen av banker i Sverige. Samtidigt driver Socialdemokraterna på för att införa en ny skatt på bankernas övervinster, vilket gör frågan ännu mer politiskt laddad.
Bakgrunden är att EU-domstolens generaladvokat har riktat kritik mot hur Sverige utformat riskskatten. Om EU-domstolen senare gör samma bedömning kan hela skatten falla.
Det skulle slå hårt mot statens intäkter och samtidigt förändra villkoren för flera av Sveriges största banker.
EU kritiserar skattens konstruktion
Regeringen införde riskskatten 2022 för att stärka statens beredskap inför framtida finanskriser. Skatten gäller främst de största kreditinstituten i landet.
Just det upplägget står nu i centrum för den juridiska konflikten.
EU generaladvokat anser att Sverige kan ha brutit mot unionens regler genom att låta skatten träffa ett begränsat antal banker samtidigt som andra aktörer slipper undan.
Svenska Bankföreningen har länge motsatt sig skatten och drivit frågan vidare inom EU rättssystem. Organisationen förlorade först i EU-tribunalen men fick senare stöd när generaladvokaten presenterade sitt utlåtande.
EU-domstolen måste inte följa rekommendationen, men sådana utlåtanden påverkar ofta det slutliga beslutet.
Staten riskerar att förlora miljarder
Riskskatten ger staten omkring 6,7 miljarder kronor varje år. Om domstolen underkänner skatten kan Sverige förlora en viktig intäktskälla.
I vissa scenarier kan staten även behöva hantera krav på återbetalningar från banker som redan betalat skatten.
Flera experter tror också att domen kan få betydelse långt utanför Sverige. Många EU-länder har infört liknande skatter riktade mot finanssektorn, vilket gör att beslutet kan påverka hela Europas syn på bankbeskattning.
Debatten kommer dessutom under en period då många hushåll redan pressas av höga räntor och dyrare lån.
Socialdemokraterna vill införa ny skatt
Samtidigt vill Socialdemokraterna införa en tillfällig skatt på bankernas övervinster. Partiet menar att bankerna tjänat stora pengar under de senaste årens höga ränteläge och därför bör bidra mer till statens ekonomi.
Förslaget har snabbt mött kritik från motståndare som varnar för att bankerna kan föra vidare kostnaderna till kunderna genom högre avgifter och dyrare bolån.
Diskussionen handlar därför inte bara om hur staten ska beskatta banker. Den handlar också om vem som till slut får bära kostnaden.
Slutsats
Bankskatt EU-frågan har utvecklats till en större konflikt om både juridik och ekonomisk politik. EU kritik mot riskskatten skapar osäkerhet kring en viktig svensk intäktskälla samtidigt som nya förslag om bankskatter driver på debatten ytterligare. Under de kommande månaderna kan EU-domstolens beslut få stor betydelse för hela den svenska banksektorn.