Skivbolagen söker nya sätt att tjäna pengar på AI-musik efter en period präglad av motstånd och rättsliga konflikter. Licensavtal ska ge teknikföretagen tillgång till musik och samtidigt skapa intäkter för rättighetshavarna.

Men branschens omsvängning är långt ifrån fullständig. Flera rättsprocesser fortsätter, och det är fortfarande oklart vilka stora artister som vill delta i de nya tjänsterna.

AI-musik tar större plats på strömningstjänsterna

Deezer uppger att omkring 90 000 helt AI-genererade låtar når plattformen varje dag. Det motsvarar ungefär hälften av alla nya uppladdningar.

Samtidigt har Spotify tagit bort 75 miljoner skräplåtar under det senaste året. Den siffran gäller dock skräpmaterial generellt och innebär inte att samtliga låtar var AI-genererade.

En del uppladdningar kommer från automatiserade nätverk som försöker komma åt royaltyintäkter. Därmed handlar utvecklingen också om plattformarnas förmåga att upptäcka missbruk.

Parallellt använder mänskliga artister AI för att bearbeta idéer och utveckla sitt skapande. Tekniken fungerar alltså både som produktionsverktyg och som grund för helt maskinskapad musik.

Warner väljer uppgörelse med Suno

Rättigheterna till träningsmaterialet är en central konflikt mellan skivbolagen och AI-företagen. Flera bolag har väckt talan mot utvecklare som de anklagar för att använda skyddad musik utan tillstånd.

Ett uppmärksammat fall gäller Suno, vars senaste finansieringsrunda värderade företaget till 5,4 miljarder dollar.

Universal Music Group och Sony Music fortsätter sina rättsprocesser mot bolaget. Warner Music Group har däremot nått en uppgörelse efter att tidigare ha deltagit i samma stämning.

Därmed visar Warner en möjlig väg från rättslig konflikt till kommersiellt samarbete. Uppgörelsen innebär däremot inte att övriga bolags invändningar mot Suno är lösta.

Licensierad musik ska ligga till grund för nya modeller

Enligt den nya inriktningen ska Suno träna kommande modeller på licensierad musik. Deltagande artister och låtskrivare ska också kunna få del av intäkterna när deras verk används.

För skivbolagen öppnar detta en möjlig marknad för deras kataloger. I stället för att enbart försöka begränsa tekniken kan de ta betalt för godkänd användning.

Samtidigt blir villkoren avgörande för dem som skapar musiken. Hur deltagandet fungerar och hur intäkterna fördelas påverkar modellens attraktionskraft.

Fans kan få skapa egna versioner av kända låtar

Universal Music Group arbetar också med nya samarbeten, bland annat genom avtal med Spotify och ElevenLabs.

Ambitionen är att fans ska kunna skapa egna versioner, remixar och andra bearbetningar av etablerade artisters musik. Sådana tjänster kan ge publiken fler sätt att använda musiken och samtidigt skapa nya affärsmöjligheter.

Men de största artisternas intresse är fortfarande oklart. Hittills har inga stora namn offentliggjorts som deltagare i de beskrivna modellerna.

Frågor om konstnärlig kontroll och integritet kan därför få stor betydelse för hur snabbt tjänsterna växer.

Enklare musikskapande ger både möjligheter och problem

AI kan sänka tröskeln för personer som vill skapa och ge ut musik. Det kan ge nya artister fler möjligheter att utveckla idéer utan omfattande produktionsresurser.

Samtidigt gör tekniken det enklare att fylla strömningstjänster med stora mängder innehåll. Plattformarna behöver därför hantera både nya kreativa uttryck och försök att manipulera ersättningssystemen.

Skivbolagens nya avtal visar att delar av branschen vill bygga en marknad kring tekniken. Hur stor den blir beror bland annat på artisternas deltagande, ersättningen och kontrollen över musiken.