AI-bubblor kan vara ett bättre sätt att beskriva marknaden än en enda stor teknikbubbla. Det menar Dhaval Joshi, tidigare chefsstrateg på Counterpoint vid BCA Research i London.
Han säger att investerare ställer fel fråga när de undrar om AI är en bubbla. Enligt Joshi bör marknaden i stället fråga vilken AI-relaterad bubbla som spricker just nu.
Hans tes bygger på en rullande sekvens. Kapital strömmar in i en sektor med koppling till AI, driver upp priserna snabbt och flyttar sedan vidare till nästa tema.
Kapitalet flyttar mellan olika AI-teman
Joshi menar att modellen kan förklara flera kraftiga marknadsrörelser. Först kom optimismen kring mjukvarubolag och AI som produktivitetsverktyg.
Investerare köpte aktierna med förhoppningen att AI skulle stärka bolagens intäkter och marginaler. Senare växte oron för att AI-agenter i stället kan hota deras befintliga prenumerationsmodeller.
Då tappade mjukvaruaktierna mark. Kapitalet sökte nya AI-vinnare och riktade i nästa steg fokus mot silver.
Marknaden såg metallen som en viktig komponent för datacenter med stort elbehov. Silverpriset steg kraftigt och nådde nära tre gånger den tidigare nivån.
Joshi anser dock att uppgången saknade stöd i marknadens grunder. Han pekar på att industrin kan använda andra material som leder elektricitet väl.
Halvledare kan bli nästa fokus
Nu riktar marknaden blicken mot halvledarbolagen. Deras aktier har stigit eftersom investerare räknar med mycket stark prissättningsmakt.
Joshi ifrågasätter den bilden. Han menar att chiptillverkare saknar tillräckligt starka skydd kring sina vinster när utbud och efterfrågan närmar sig balans.
Han beskriver därför utvecklingen som en marginalbubbla snarare än en vinstbubbla. Bolagen kan fortsätta tjäna pengar, men deras marginaler kan falla när konkurrensen ökar och kunderna får fler alternativ.
Det kan sätta press på både aktiekurser och förväntningar, särskilt om marknaden redan har räknat med fortsatt mycket höga vinster.
Motargumentet: marknaden gör sitt jobb
Alla ser inte de snabba rörelserna som bubblor. Ett motargument är att marknaden prövar en investeringsidé, ändrar uppfattning när ny information kommer och korrigerar priserna.
Flera fondförvaltare har också beskrivit AI-cykeln som en sund tillväxtfas snarare än eufori. En majoritet av de förvaltare som deltog i Bank of Americas sommarundersökning gjorde den bedömningen.
Joshi håller delvis med om att marknaden behöver pröva nya idéer. Han menar dock att storleken på vissa prisrörelser går långt utöver vad rimliga värderingar kan förklara.
En nära tredubbling av silverpriset på några veckor visar enligt honom att spekulation spelar en viktig roll.
Rotation kan dämpa en större börssmäll
Den rullande modellen kan också förklara varför ingen enskild nedgång hittills har utlöst en bred AI-krasch. När ett tema tappar fart flyttar kapitalet vidare till nästa.
Det kan hålla uppe intresset för hela AI-sektorn, även när investerare överger enskilda bolag eller tillgångsslag.
Kryptovalutor har enligt Joshi hittills stått utanför mönstret. De kan dock bli nästa mål för kapitalet om marknaden börjar se tydliga kopplingar mellan AI och blockkedjeteknik.
Stramare penningpolitik kan ändra allt
Det största hotet mot denna rotation är en stramare penningpolitik. Om räntor och finansieringskostnader stiger kan kapitalet lämna riskfyllda tillgångar helt.
Då får marknaden ingen ny AI-sektor att flytta in i. I stället kan flera AI-bubblor pressas samtidigt.
Slutsats
AI-bubblor kan avlösa varandra när investerare jagar nästa stora vinnartema. Dhaval Joshi varnar för att halvledare kan stå näst på tur, medan stramare penningpolitik kan stoppa hela rotationsmönstret.