AI-boomen skapar risker som sträcker sig långt utanför teknikbörsen, enligt Europeiska centralbanken, ECB. Växande skulder, koncentrerade investeringar och svåröverskådlig finansiering kan sprida problemen mellan flera delar av finanssystemet.
Varningen kom när ECB:s vice ordförande Boris Vujčić talade vid Frankfurt Euro Finance Week den 16 november. Han pekade ut AI och statsobligationsmarknaderna som områden där riskerna har ökat mest under det senaste året.
Lån får större betydelse för AI-investeringarna
Tidigare har diskussionen främst handlat om höga aktiekurser och osäkra vinstförväntningar. Nu finansierar bolagen en större del av expansionen med skulder. Därmed får även långivare och obligationsinvesterare större exponering mot utvecklingen.
Stora molnbolag och leverantörer av AI-infrastruktur har emitterat rekordstora skuldvolymer i år. Samtidigt uppskattar ECB att amerikanska teknikjättars samlade investeringar når 5 500 miljarder dollar fram till 2030. Datacenter och annan teknisk infrastruktur kräver därmed betydande kapital.
Dessutom använder företagen allt oftare finansiering utanför balansräkningarna och upplägg där affärspartner investerar i varandra. Exempelvis kan en chiptillverkare finansiera ett AI-labb som sedan köper tillverkarens produkter. Sådana kopplingar gör det svårare att bedöma var riskerna finns.
AI-boomen kan göra statlig upplåning dyrare
Enligt ECB kan teknikbolagens kapitalbehov också påverka staternas finansiering. När både företag och regeringar söker stora lånebelopp ökar konkurrensen om investerarnas pengar. Det kan höja lånekostnaderna och tränga undan andra investeringar.
Samtidigt möter flera högt skuldsatta länder redan stigande långräntor och svaga tillväxtutsikter. Kombinationen gör det svårare att hantera dyrare upplåning. Därför kan ytterligare konkurrens om kapital förstärka befintliga problem.
Även förändringar i Japan kan påverka euroländerna. Om japanska räntor stiger kan stora japanska investerare minska sina innehav av europeiska statsobligationer. Då riskerar efterfrågan på dessa obligationer att försvagas.
Fonder kan förstärka ett snabbt prisfall
Riskerna växer också bland aktörer utanför banksystemet. Privata kreditfonder och riskkapitalbolag finansierar allt mer AI-infrastruktur. ECB ser därför problem med hög belåning, begränsad insyn och kopplingar till banker och försäkringsbolag.
Dessutom har investeringsfonder ökat sina innehav av både AI-relaterade aktier och obligationer. Om marknaden snabbt sänker värderingarna kan sparare vilja ta ut stora belopp. Fonder kan då behöva sälja tillgångar, vilket i sin tur pressar priserna ytterligare.
Vujčić varnar för att problem inom AI, statsskulder och fondsektorn kan uppstå samtidigt. Förluster och likviditetsbrist kan då spridas mellan marknaderna. Samtidigt bygger dagens aktievärderingar på stark framtida vinsttillväxt som fortfarande är osäker.
Cyberhot och leverantörsberoende ökar sårbarheten
Utöver finansieringen lyfter ECB fram ett växande cyberhot. Mer avancerad och självgående AI kan göra attacker snabbare och mer sofistikerade. Finanssektorns beroende av ett fåtal IT-leverantörer skapar dessutom gemensamma sårbarheter.
ECB:s banktillsyn har därför uppmanat bankerna att stärka sitt cyberförsvar. Bankerna har samtidigt god kapitalisering och lönsamhet, enligt Vujčić. Däremot är motståndskraften mer ojämn bland andra finansiella aktörer.
ECB vill stärka skyddet mot fondrisker
För att begränsa riskerna vill ECB anpassa fonders uttagsvillkor bättre till hur snabbt de kan sälja sina tillgångar. Banken efterlyser också starkare likviditetsbuffertar i penningmarknadsfonder. Dessutom överväger den gränser för hedgefonders belåning.
AI-boomen innebär därmed en bredare tillsynsutmaning än enbart högt värderade teknikaktier. ECB:s oro gäller hur finansiering, ägande och tekniska beroenden binder samman marknaderna. Vujčić framförde varningen inför bankens halvårsvisa rapport om finansiell stabilitet.

