USA:s statsskuld har nu passerat 37 biljoner dollar, flera år tidigare än beräknat. Den snabba ökningen vänder upp och ner på tidigare kalkyler och skapar oro bland både ekonomer och politiker. Tidigare prognoser pekade på att denna nivå skulle nås efter 2030, men massiva stimulanspaket och ökade utgifter har dramatiskt ändrat utvecklingen.

Så missade prognoserna helt

Skuldnivån har drivits upp av flera faktorer som kraftigt påskyndade takten.

Bland de mest avgörande orsakerna finns:

• Stora ekonomiska stimulansprogram under och efter pandemin.
• Skattesänkningar som minskade statens intäkter.
• Nya politiska reformer som tillförde flera biljoner dollar i nya utgifter.
• En ökad takt av upplåning – ungefär en biljon dollar var femte månad.

Det här har lett till att skuldnivån, som tidigare kändes avlägsen, nu redan är verklighet. Prognoserna underskattade helt enkelt både hastighet och omfattning av de politiska besluten.

Varningar om ekonomiska följder

Ekonomer varnar nu för att den växande skulden kan få långvariga konsekvenser.

Riskerna de pekar på är bland annat:

• Minskad tillväxt när räntorna äter upp en större del av budgeten.
• Färre jobb och lägre löneutveckling på sikt.
• Högre räntor som hämmar investeringar i både privat och offentlig sektor.
• Ökad sårbarhet vid framtida ekonomiska kriser.

Samtidigt menar vissa att läget kräver politiska beslut som både bromsar utgifter och stärker intäkterna. Utan en tydlig plan kan skulden fortsätta växa i en takt som riskerar att bli ohållbar.

Slutsats – läget kräver handling

Den snabba skuldökningen visar att gamla prognoser inte räcker som underlag för ekonomisk planering. Om inget förändras kan skulden snart överstiga nivåer som allvarligt hotar landets långsiktiga stabilitet. Att ta kontroll över utvecklingen kräver både politiskt mod och breda åtgärder, annars riskerar problemen att växa till en kris som blir svår att hantera.