USA sänker bankkraven för landets största banker genom en omfattande regeländring. Beslutet minskar kapitalkraven och frigör stora kapitalreserver. Storbankerna får därmed större utrymme för aktieåterköp, utdelningar och utlåning.
Myndigheterna motiverar förändringen med att dagens regler bromsar bankernas flexibilitet. De anser att sektorn nu klarar lägre krav utan att öka riskerna.
Lägre kapitalkrav för systemviktiga banker
Regeländringen påverkar främst kraven för stora och systemviktiga banker. Dessa regler infördes efter finanskrisen för att stärka bankernas motståndskraft.
När USA sänker bankkraven minskar mängden eget kapital som banker måste hålla. Åtgärden frigör cirka 219 miljarder dollar hos de största aktörerna. Myndigheterna planerar att införa de nya nivåerna under 2026.
Storbanker växlar upp aktieåterköpen
Storbankerna har redan agerat. Flera aktörer har kraftigt ökat sina aktieåterköp under det senaste kvartalet. Återköpen uppgick till cirka 21 miljarder dollar, vilket nästan fördubblar nivån jämfört med året innan.
Bankerna kombinerar återköpen med högre utdelningar. De prioriterar tydligt aktieägarvärde i takt med att regleringstrycket minskar. Investerare har reagerat positivt på utvecklingen.
Kritiker varnar för ökade risker
Beslutet väcker kritik. När USA sänker bankkraven minskar också de finansiella buffertarna. Kritiker menar att detta kan försvaga banksystemets motståndskraft vid en framtida kris.
Flera ekonomer påminner om varför kraven infördes efter finanskrisen. De varnar för att lättnader kan öka sårbarheten under perioder av ekonomisk stress.
Förespråkare ser tydliga fördelar
Förespråkare ser andra effekter. De menar att bankerna kan stärka kreditgivningen och förbättra marknadens likviditet. Lägre krav kan också effektivisera handeln med statsobligationer.
De pekar på att banker i dag har starkare balansräkningar än tidigare. Därför anser de att systemet klarar justerade regler utan att tappa stabilitet.
Slutsats
USA sänker bankkraven och förändrar villkoren för den amerikanska banksektorn. Storbankerna använder snabbt det frigjorda kapitalet för aktieåterköp och utdelningar. Samtidigt fortsätter debatten om hur långt regleringen kan lättas utan att skapa nya risker.