Donald Trump har återigen rört om i den politiska grytan. Den 4 juli klubbades hans nya jättelagpaket – kallat ”Big Beautiful Bill” – igenom med minsta möjliga marginal. Och trots att retoriken riktas mot arbetarklassen, är det miljardärer, hedgefonder och kolgruvor som skrattar hela vägen till banken.
Lagen förlänger skattesänkningarna från 2017 och skapar en stabil framtidsplan för företagen. Enligt finansrådgivaren Michael Schulman innebär det en tydlig roadmap för näringslivet. Men notan är fet. Statsskulden väntas svälla med 3,4 biljoner dollar på tio år – något som börjar göra investerarna svettiga.
”Högre underskott kan driva upp inflationen”, säger Gene Goldman från Cetera Investment Management till Reuters.
Vinnare: Hedgefonder, kol och missiler
En riktig vinnare i paketet? Privatkapitalet. Den kritiserade ”carried interest”-regeln, som låter riskkapitalister skatta mindre än vanliga löntagare, blev kvar. Inga ändringar där trots tidigare löften.
”Det här är guld för alla inom private assets”, säger tidigare finansdepartementstjänstemannen Michael Pedroni till Financial Times.
Även försvarsindustrin firar. Pentagon får 150 miljarder extra. Av dessa går 23 miljarder till missilprojektet ”Golden Dome”. Samtidigt får kolindustrin skattelättnader på 2,5 procent – ett överraskande drag från en ledare som ofta målar upp sig som folkets röst.
Journalisten John Cassidy kallar det en tydlig motsägelse – där Trumps arbetarklass-snack inte riktigt matchar vad han faktiskt gör.
Förlorare: AI, solceller och fattiga hushåll
AI-företag som OpenAI och Anthropic fick se ett federalt skyddslagförslag röstas ner. Nu riskerar de istället att fastna i snåriga delstatslagar.
Även den gröna energin blöder. Elbilsstöden minskar och flera solenergiinitiativ mister sina skattesubventioner. Tesla ser sina utsläppsrättsintäkter krympa – rejält.
De ekonomiskt svaga hushållen får det inte bättre. För att täcka upp för skattesänkningarna skärs det i Medicaid och SNAP (matkuponger). Enligt Yale Budget Lab förlorar de fattigaste hushållen i snitt 700 dollar per år. Den rikaste promillen? De kammar hem över 100 000 dollar.
”Det här är som att köra Robin Hood baklänges”, skriver Cassidy.
Och samtidigt som vicepresident JD Vance under Republikanernas konvent säger ”vi är klara med att blidka Wall Street” – ja, då får just Wall Street mer inflytande än någonsin.
Oren Cass på konservativa American Compass sammanfattar det hela bäst: ”Zombie-Reaganism” – ett försök att återuppliva trickle-down-politik som aldrig riktigt funkat.