Donald Trump vill att Europa ska agera hårdare mot Ryssland. Trump pressar EU att stoppa importen av rysk flytande naturgas (LNG) långt tidigare än planerat. Han vill dessutom att unionen inför strafftullar mot länder som fortsätter köpa rysk energi. Kraven sätter press på EU-kommissionen och kan förändra den europeiska energipolitiken.
Trumps krav
USA:s president driver på för ett totalt stopp för rysk LNG. Han menar att intäkterna stärker Moskvas krigsbudget och underminerar västs sanktioner. Trump vill också att EU öppnar dörren för mer amerikansk LNG och använder USA som nyckelpartner i energiomställningen. Som ett extra tryckmedel föreslår han hårda tullar mot de länder som vägrar bryta med Ryssland.
EU:s befintliga plan
EU-kommissionen arbetar redan med RePowerEU-programmet, som ska minska beroendet av rysk energi. Planen innebär att unionen ska fasa ut rysk LNG fram till 2027. Efter Trumps krav diskuterar kommissionen att tidigarelägga datumet. Beslutet kan fattas med kvalificerad majoritet, vilket gör att ett enskilt medlemsland inte kan blockera förändringen.
Konsekvenser för Europa
Ett snabbare stopp kan skapa flera utmaningar:
- Länder med högt beroende av rysk LNG riskerar energibrist.
- EU kan bli mer beroende av amerikanska leveranser.
- Infrastruktur för LNG i Europa måste byggas ut snabbare.
- Balansen mellan klimatmål, energisäkerhet och ekonomi blir svårare att hantera.
Samtidigt ser många analytiker ett tidigare stopp som en chans att stärka unionens oberoende från ryska resurser.
Slutsats
Att Trump pressar EU ökar trycket på medlemsländerna att påskynda energiomställningen. Kraven kan leda till dyrare energi och politiska slitningar, men de kan också minska Europas sårbarhet mot ryska påtryckningar. Hur EU väljer att agera kommer att forma energipolitiken under det kommande decenniet.