Sverige klättrar i ekonomin enligt EU-kommissionens senaste höstprognos. Den nya bedömningen visar att svensk BNP växer snabbare än tidigare beräkningar och att landet nu lämnar bottenplaceringen i EU:s tillväxtliga. Utvecklingen markerar ett trendbrott i en period som länge präglats av svag konsumtion, hög inflation och dämpade investeringar.
Nya prognosen ger ett positivt besked
EU-kommissionen räknar med att Sverige når en tillväxttakt på ungefär 1,5 procent under året. Det är en tydlig förbättring jämfört med vårprognosen som pekade på runt 1,1 procent. Bedömningen för nästa år visar ytterligare förstärkning, där tillväxten kan närma sig 2,6 procent. Med dessa siffror kliver Sverige upp i mitten av EU:s tillväxttabell efter att tidigare ha befunnit sig i dess absoluta botten.
Jämfört med unionens genomsnitt hamnar Sverige nu på en mer konkurrenskraftig nivå. EU-området väntas nå tillväxt på ungefär 1,4 procent, vilket gör att Sverige återtar en mer stabil position efter flera svaga kvartal.
Sverige lämnar bottenskiktet
Under årets inledning kämpade Sverige med låg ekonomisk aktivitet. Hushållens starka försiktighet, höga boräntor och fallande bostadspriser skapade en tung start. Flera indikatorer visade då att Sverige hade den svagaste tillväxten i hela EU. Den uppdaterade prognosen innebär därför en välkommen vändning.
Samtidigt fortsätter vissa medlemsländer att prestera svagt. Finland har enligt samma prognos en betydligt lägre tillväxttakt, vilket gör att landet nu hamnar sist i jämförelsen. Det understryker hur snabbt utvecklingen kan förändras beroende på konsumtionsmönster, investeringstakt och arbetsmarknadens styrka.
Vad utvecklingen innebär för Sverige
Den uppgraderade prognosen betyder att fler företag kan planera investeringar med större trygghet. Förbättrad BNP-utveckling ger också staten bättre förutsättningar att stärka finanserna. Tillväxten påverkar dessutom arbetsmarknaden, eftersom ökad aktivitet ofta leder till fler jobb och högre efterfrågan på kompetens.
Trots den positiva riktningen kvarstår flera strukturella utmaningar. Produktivitetsnivån är fortfarande låg i flera sektorer, och många hushåll tampas med pressad ekonomi. För att den svenska ekonomin ska klara långsiktig tillväxt krävs satsningar på innovation, kompetensförsörjning och förutsägbara regelverk som stöder näringslivet.
Slutsats
Sverige klättrar i ekonomin enligt den nya prognosen och lämnar en period med svag tillväxt bakom sig. Vändningen skapar bättre förutsättningar för investeringar, sysselsättning och offentliga finanser. Den långsiktiga utvecklingen beror dock på om Sverige lyckas stärka sin produktivitet och skapa stabilare villkor för både företag och hushåll. Prognosen visar riktningen, men arbetet för hållbar tillväxt fortsätter.