Stegra-krisen fortsätter att växa. Samtidigt som bolaget bjöd in riksdagsledamöter till möte i Stockholm genomförde flera myndigheter en omfattande inspektion vid fabriken i Boden. Ledningen försökte lugna politikerna, men uppgifterna kring ekonomin, styrningen och myndighetsgranskningen målar en mer ansträngd bild.

Bolagets budskap till politikerna

Stegra samlade runt tio till femton riksdagsledamöter från fyra utskott. Under mötet betonade vd Henrik Henriksson att verksamheten fortskrider enligt plan. Han avfärdade att bolaget befinner sig i en akut kris. En av deltagarna noterade att bolaget “inte såg sig som ett företag i kris”.

Samtidigt har Stegra tidigare kommunicerat ett kapitalbehov på omkring 10 miljarder kronor för att slutföra fabriken. Nu hävdar bolaget att behovet endast motsvarar cirka 15 procent av den totala budgeten. Den förändrade linjen skapar frågor om projektets faktiska ekonomiska läge.

Myndighetsinspektion i Boden

Medan mötet pågick i Stockholm genomförde Polisen, Skatteverket och Arbetsmiljöverket en stor inspektion vid anläggningen i Boden. Stegra beskriver den som rutinmässig. Tidpunkten ökar dock trycket kring projektet, eftersom inspektionen sker parallellt med diskussioner om finansiering och organisationsförändringar.

Stora förändringar i styrelsen

Den senaste tiden har bolaget gjort flera förändringar i styrelsen. Harald Mix lämnade rollen som ordförande. Shaun Kingsbury från Just Climate tog över. Fyra nya ledamöter har tillkommit, samtliga med erfarenhet inom industri, finans och omställningsprojekt.

Förändringarna visar att bolaget försöker stärka styrningen, men de förstärker också bilden av ett bolag som genomgår en pressad fas.

Varför krisen får stor betydelse

Stegra, tidigare H2 Green Steel, har setts som ett av Sveriges viktigaste industriprojekt inom den gröna omställningen. Fabriken i Boden skulle leverera fossilfritt stål och skapa tusentals jobb. Projektet har fått brett politiskt stöd och stort internationellt intresse.

Nu pekar flera signaler åt ett mer osäkert läge. Kostnaderna har stigit, tidplanen är under press och finansieringen är ännu inte säkerställd. Myndighetsgranskningen och styrelseförändringarna förstärker osäkerheten.

Vad som väntar härnäst

Stegra framhåller att byggarbetet fortsätter med runt 3 500 arbetare på plats. Bolaget uppger att kostnadsökningarna är hanterbara och tror att finansieringen kan lösas. Branschanalytiker menar dock att läget är allvarligt och kräver snabba, tydliga åtgärder.

Slutsats

Stegra-krisen speglar en komplex kombination av myndighetstryck, ekonomiska bekymmer och förändrad bolagsstyrning. Ledningen försöker tona ned problemen, men den samlade situationen visar att projektet står inför en avgörande period. För att återvinna förtroendet måste Stegra leverera både tydlighet och stabilitet.