Sveriges elsystem är tekniskt robust enligt Energiforsk. Data från 2015–2024 visar inget försämrat system. Istället noterades god stabilitet och frekvenshållning. Samtidigt växer hotet om effektbrist med tuffa vintrar och ökad importbehov. Därför krävs fokus på både styrka och sårbarhet nu.
Dessutom förändrar övergången från planbar kraft till väderberoende produktion riskerna. Vind- och solenergi ökar flexibiliteten, men de kräver mer reglering och balansering. Energikällor som vattenkraft, biokraft och kärnkraft ger en stabil grund. Men när de väl stängs ner ökar osäkerheten i systemet betydligt.
Effektbalansen med stora utmaningar
Svenska kraftnät prognostiserar ett underskott vid extrem vinter. Till exempel kan vintern 2025/2026 ge ett underskott på 600 MW. Vid en tioårsvinter kan det istället slå över till –600 MW. Det innebär att Sverige måste importera el under dessa perioder. Denne risk ökar fram till 2030, då ett underskott på 6 200 MW väntas enligt prognosen.
Samtidigt påverkar integrationen med grannländerna kapacitetsbehov. Eftersom vi har elhandel med exempelvis Danmark och Norge kan import användas för att balansera. Men grannländer kan samtidigt egna drabbas av effektbrist. Det skapar osäkerhet och gör import mindre tillförlitlig vissa perioder.
Så bygger vi framtidens motståndskraft
För det första behövs flexibla lösningar som gasturbiner och energilager. De kan snabbt bidra när effektbalansen hotas. För det andra krävs digital övervakning och prediktivt underhåll i nätet. Då kan fel upptäckas innan de inträffar, och driften optimeras. AI och dataanalys blir avgörande för att förutse störningar och planera åtgärder.
Dessutom spelar konsumentbeteende roll. Genom att flytta elkonsumtion från högbelastningstider minskar risken för effektbrist. Smarta elavtal och tidsstyrda system hjälper hushåll och företag att bidra. Tillsammans kan vi skapa ett elsystem som inte bara är stabilt, utan även resilient och anpassningsbart.
Sammanfattning:
- Elsäkerheten har förbättrats tekniskt men effektbalansen är sårbar
- Prognoser visar risk för importbehov vid tuffa vintrar
- Import från grannländer är ett alternativ – men inte obegränsat
- Flexibilitet, digitalisering och klimatvänliga tekniker behövs
- Konsumenterna kan bidra genom smart förbrukning