Penningtvätt kostar finanssektorn miljardbelopp varje år. Trots det använder många företag fortfarande manuella metoder för att identifiera misstänkta transaktioner. Resultatet blir långsamma processer och större risker för att kriminella lyckas undgå upptäckt.

Företagsledare säger att de vill använda AI mer, men flera hinder står i vägen. Gamla IT-system klarar inte moderna analysverktyg. Dessutom saknar många organisationer personal med rätt kompetens. Kombinationen gör att nya projekt startar långsamt och sällan får full effekt.

Varför AI inte tar fart

Utvecklingen går långsamt av flera skäl. De mest återkommande är:

• Otillräcklig AI-kompetens i organisationerna
• Föråldrad teknik som bromsar implementering
• Avsaknad av tydliga strategier och styrdokument

När dessa faktorer sammanfaller fördröjs satsningar. I vissa fall testas AI i liten skala, men projekten rinner ofta ut i sanden.

Riskerna med att ligga efter

Företag som inte använder AI fullt ut riskerar att missa komplexa mönster i penningtvättsflöden. Kriminella drar då nytta av bristerna och hittar nya vägar att dölja sina aktiviteter.

Dessutom kan långsam teknikutveckling leda till att bolag inte uppfyller regulatoriska krav. Detta kan i sin tur resultera i böter och förlorat förtroende på marknaden. På längre sikt riskerar svenska aktörer att hamna efter internationella konkurrenter.

Steg som kan vända utvecklingen

För att stärka sin position behöver finanssektorn agera samlat. Företag som investerar i både människor och teknik får ett tydligt försprång.

Viktiga åtgärder framåt:

• Bygga upp AI-kompetens genom utbildning och rekrytering
• Uppgradera IT-infrastruktur för att stödja avancerade lösningar
• Skapa tydliga policyer för AI-användning och riskhantering

Sammanfattning

Finanssektorn står inför ett val. Antingen fortsätter man på den långsamma vägen och låter problemen växa, eller så investerar man i kunskap och teknik. Med rätt strategi kan AI bli ett kraftfullt vapen mot penningtvätt – men bara om satsningen sker nu.