Indexfonder lockar med låga avgifter – men de för också med sig något helt annat. Makt. Och mycket av den.
AMF har fått nog. I sin senaste förvaltningsrapport skickar pensionsjätten en tydlig signal: passiva indexfonder, särskilt utländska sådana, får för stort inflytande på börsen. Problemet? De tar inte ansvar som ägare.
De syns inte i valberedningar, röstar knappt på stämmor och bryr sig sällan om bolagsstyrning. AMF menar att detta undergräver hela den svenska modellen.
Tre jättar styr världen – och Sverige följer efter
Titta på USA. Blackrock, Vanguard och State Street sitter på 20 procent av S&P 500:s röster. Samtidigt passerade passiva fonder 50 procent av marknaden 2024 – en milstolpe. Sverige har inte kommit lika långt, men är på god väg.
Sedan 2010 har svenska sparare pumpat in 521 miljarder i indexfonder. Det är nästan tio gånger mer än i aktivt förvaltade fonder. Idag står indexfonder för 22 procent av kapitalet i svenska aktiefonder.
Och det här påverkar mer än man tror. När fem techjättar – Apple, Nvidia, Amazon, Microsoft och Meta – tillsammans styr en fjärdedel av USA:s börsvärde, då märks det även här.
Vem styr – och vem tar ansvar?
Harvardprofessorn John C. Coates varnade redan 2018 för ett oroväckande scenario. Om utvecklingen fortsätter, kommer indexfonder äga större delen av aktiemarknaden redan 2035. Färre än tolv personer kan då kontrollera majoriteten av börsen. Det låter mer som en film än verklighet – men vi är på väg dit.
I Sverige reagerar aktörer som AMF. De har suttit i 39 valberedningar och deltagit i över 80 årsstämmor på ett år. Det är aktiv ägarkraft på riktigt, menar Anders Oscarsson från AMF.
Motargumenten då? Handelsbankens strateg Mats Nyman menar att indexfonder inte påverkar prissättning. ”De följer bara med,” säger han. Det är de aktiva som styr.
Men AMF ser ett större problem. När ägande separeras från ansvar förlorar vi något viktigt. Och det kan påverka allt från bolagsstyrning till pensionssystemets stabilitet.