Semesterkassan kanske räcker längre i år, men för svensk industri ser läget allt annat än ljust ut. Den svenska kronan har stärkt sig kraftigt – en utveckling som gynnar resenärer men pressar exportföretagen hårt.
Flera ekonomer beskriver läget som en farlig mix av stark valuta och svag inhemsk efterfrågan. Michel Gubel, valutaanalytiker på Handelsbanken, kallar det ett “underskattat hot”.
När kronan stärks blir svenska varor dyrare utomlands. Det betyder lägre intäkter för företag som exporterar. Och det kan bli ett riktigt bakslag för tillväxten.
Falsk trygghet när kronan vände uppåt
Mattias Kain Wyatt på SCB säger att svensk ekonomi backade i maj. Anledningen: minskad produktion inom både tjänstesektorn och offentliga verksamheter.
Samtidigt vacklar återhämtningen. SEB:s Olle Holmgren pekar på svag statistik och konsumenter som håller hårdare i plånboken. Handelsbanken tror att det kan leda till fler räntesänkningar från Riksbanken.
Gubel menar att många företag blivit lite för bekväma när kronan varit svag. “Fat and happy”, som han uttrycker det. Men nu, när valutaläget har vänt, blir konsekvenserna tydliga.
Ökad konkurrens – och minskade skatteintäkter?
Riksbankens senaste företagsundersökning visar att storbolagen har det kämpigt. Färre order, mer konkurrens – särskilt från utländska aktörer.
Det här händer samtidigt som konjunkturen redan är svag. Enligt Gubel kan en fortsatt stark krona slå hårt mot hela samhällsekonomin.
Företag som tappar vinst kan börja säga upp personal. Lägre vinster betyder även lägre skatteintäkter för staten. Och därifrån är det en kort väg till ett sämre ekonomiskt läge i stort.
Det ser ut som att styrkan i kronan kan bli en ovälkommen faktor i ett redan osäkert läge.