Svenska hushåll kan betala omotiverat höga elnätsavgifter, enligt Konkurrensverket. Myndigheten anser att dagens regelverk ger elnätsföretagen möjlighet att höja sina intäkter utan att höjningarna alltid motsvarar de verkliga kostnaderna.
Därför uppmanar Konkurrensverket bolagen att se över sin prissättning innan den nuvarande regleringsperioden avslutas.
Intäktsramarna styr hur höga avgifterna får bli
Energimarknadsinspektionen fastställer hur stora intäkter elnätsföretagen får ta ut under fyraårsperioder. Dessa så kallade intäktsramar sätter ett tak för bolagens intäkter.
Intäktsramarna påverkar samtidigt hur höga elnätsavgifterna blir för kunderna.
Konkurrensverket anser att utvecklingen ger anledning till oro. Generaldirektören Marie Östman säger att myndigheten vill uppmärksamma företagen på problemet medan det fortfarande finns möjlighet att justera prissättningen under den pågående perioden.
Beräkningsmodellen får kritik
Konkurrensverkets kritik handlar framför allt om hur bolagen räknar fram sina tillåtna intäkter.
I dag använder företagen ett så kallat nuanskaffningsvärde. Det innebär att de beräknar kostnaderna som om hela elnätet skulle byggas från grunden med dagens priser, trots att stora delar av ledningar, stolpar och annan infrastruktur redan finns på plats.
Myndigheten menar att modellen riskerar att driva upp elnätsavgifterna. Samtidigt har kostnaderna för att bygga nya elledningar stigit betydligt snabbare än den allmänna prisutvecklingen, vilket förstärker effekten.
Över 100 miljarder kronor mer i tillåtna intäkter
Konkurrensverket granskar just nu regleringsperioden som omfattar åren 2024–2027.
Under den perioden har de tillåtna intäktsramarna ökat med mer än 100 miljarder kronor.
Myndigheten bedömer därför att vissa elnätsföretag kan få betydligt högre intäkter utan att motsvarande kostnadsökningar ligger bakom prisnivåerna. Det kan i sin tur leda till högre elnätsavgifter för hushåll och företag.
Branschen avvisar kritiken
Branschorganisationen Energiföretagen delar inte Konkurrensverkets bedömning.
Organisationen anser att elnätsföretagen följer de regler som ellagen ställer upp. Den ifrågasätter därför hur en prissättning som håller sig inom lagens ramar samtidigt skulle kunna betraktas som oskälig enligt annan lagstiftning.
Elnätsavgiften utgör en stor del av elkostnaden
För många hushåll står elnätsavgiften för en betydande del av den totala elkostnaden.
En villa som använder omkring 20 000 kWh per år betalar i genomsnitt 41 procent för el, 32 procent i elnätsavgift och 27 procent i energiskatt.
En lägenhet med en årsförbrukning på cirka 2 000 kWh har en annan kostnadsfördelning. Där utgör elnätsavgiften 45 procent av den totala elkostnaden, medan elen står för 36 procent och energiskatten för 19 procent.