Kinneviks senaste kvartalsrapport landade stabilt. Substansvärdet steg med 1,7 procent till 36,8 miljarder kronor. Det låter kanske modest, men rensar man bort valutaeffekterna kliver siffran upp till fyra procent. Inte illa, särskilt med tanke på den svaga dollarn som tyngt de amerikanska innehaven.
Det är framför allt Kinneviks kärninnehav som drar lasset. De utgör nu över hälften av hela portföljen. Bolag som Spring Health och Travel Perk har ökat sin försäljning rejält – över 35 procent under första halvåret. Samtidigt har marginalerna blivit bättre. Det är precis den sortens utveckling som investerare vill se: tillväxt som börjar lukta lönsamhet.
Vd Georgi Ganev verkar nöjd. Han lyfter fram den pågående resan från “tillväxt till lönsamhet” och pekar på nya spännande investeringar. Bland annat Tandem Health – ett svenskt AI-bolag för vården – där man gått in med 333 miljoner kronor.
Styrka, försiktighet – men ändå frågor
Kinnevik har också plöjt ner ytterligare 335 miljoner i ett hemligt techbio-bolag. Inget namn än – det kommer senare i år. Men trots dessa offensiva drag finns en försiktighet i hur bolaget värderar sin portfölj. De justerar inte upp lika mycket som andra investmentbolag – bara fem procent trots att liknande bolag steg med 14 procent.
Det här kan verka snålt, men det bygger en buffert. En sorts inbyggd säkerhetsmarginal i substansvärdet. Det är kanske inte flashigt, men det luktar långsiktig strategi. Och det uppskattas: Kepler Cheuvreux tror på Kinnevik framöver och höjer riktkursen till 112 kronor. En eventuell börsnotering av Spring Health nästa år kan bli en riktig game changer.
9,6 miljarder i kassan – men ingen aktieåterköp?
Men så kommer vi till elefanten i rummet: kassakistan. Kinnevik sitter på 9,6 miljarder i nettokassa. Trots det väljer de att investera i nya innehav – inte i den egna aktien, som handlas med kraftig rabatt. Efter rapporten låg substansrabatten på 32–33 procent. Det betyder att man i praktiken kan köpa tillgångar för 67 öre per krona.
Flera analytiker undrar: varför inte använda delar av kassaflödet för att köpa tillbaka egna aktier? Det hade direkt gynnat aktieägarna. I stället väljer Kinnevik fortsatt expansion. Kritiker menar att det här handlar mer om att bygga imperium än att skapa avkastning.
Så, är bolaget på rätt spår? Kanske. Men frågan om hur kassakistan används lär växa – och bli allt svårare att ignorera.