Det lånas pengar som om det vore 1999 – bokstavligen. Amerikanska investerare maxar hävstången i jakten på avkastning.

Belåningsskulden i marginalkonton har nu passerat 1 007 miljarder dollar, enligt färska siffror från amerikanska Finra.

Det är en uppgång med 9,5 procent på bara en månad – snabbast sedan pandemins börsrusning 2020.

Och jämfört med samma månad förra året har belåningen ökat med nästan 25 procent, enligt Barron’s.

Deutsche Bank kallar det för ”marknadseufori” och varnar för att mönstret liknar tiden före IT-kraschen.

Deras data visar att ökningen i maj och juni är den femte största tvåmånadersklättringen sedan 1998.

Sådana mönster har historiskt visat sig vara dåliga nyheter för börshumöret. Extrem hävstång går ofta före fall.

Advisor Perspectives påminner om hur marginalskulderna toppade strax före kriserna 2000, 2007 och 2021. Samma grej – gång på gång.

Reddit, short squeezes och AI – vad kan gå fel?

Samtidigt är det full fart på forumen. Småsparare på Reddit jagar blankade bolag som Krispy Kreme och Opendoor.

Det här triggar så kallade short squeezes – vilket pressar kurserna ännu högre när blankarna tvingas köpa tillbaka.

Nordea-chefen Johan Larsson ser ”enorm short squeeze just nu”. Han varnar för att euforin kan spricka närsomhelst.

AI lägger dessutom till ett nytt lager av oro. Tekniken styr nu delar av handeln – utan att någon riktigt förstår hur.

Dean Smith på FolioBeyond kallar det för ett okontrollerat experiment. Och vi vet inte vad som triggar reaktionen.

Samtidigt visar nya siffror att skillnaden mellan kontanter och belåning är rekordlåg – minus 621,8 miljarder dollar.

Det innebär att investerare har mycket lite att ta av om börsen skulle skaka till. En margin call kan komma snabbt.

Och när det väl smäller, brukar det gå fort. Historien har visat det flera gånger tidigare.

Tullar, triggerpunkter och varningsklockor

Det nya handelsavtalet mellan USA och EU gav börsen ett kort lyft – men ingen jubelstämning.

”Tullarna på 15 procent är inget att fira”, säger Larsson. Och det märks att marknaden är försiktig.

S&P 500 har visserligen stigit 30 procent på fyra månader – men experter varnar för tunn is.

Smith menar att unga investerare ofta har mindre buffert. De är mer sårbara för panik vid små nedgångar.

Och enligt Deutsche Bank är vi nära ett sentiment där allt kan vända på ett par handelsdagar.

Larsson tror att en mindre sättning på 3–5 procent är oundviklig. Sådana kommer varje år, men känns ändå alltid.

Så frågan är inte om – utan när.