Högsta domstolen har beslutat att pröva fängelsedomen mot Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen. Beslutet rör inte bevisningen, utan handlar om juridiska principer. Nu står frågan om var gränsen går mellan yttrandefrihet och straffbart svindleri i fokus.
Bakgrunden är hovrättens dom från 2024, där Bonnesen dömdes till fängelse i ett år och tre månader. Enligt domstolen lämnade hon vilseledande uppgifter om Swedbanks relation till Danske Banks penningtvättsskandal i Estland. Uttalandena gjordes i intervjuer med Svenska Dagbladet och TT hösten 2018.
HD:s prövningstillstånd har väckt stor uppmärksamhet i juridiska kretsar. Civilrättsprofessorn Mårten Schultz påpekar att processen nu fokuserar på tolkningen av brottsbalken i relation till grundlagsskyddade uttalanden.
Ny juridisk praxis kan bli följden
Bonnesens försvarsadvokat Per E. Samuelsson välkomnar beslutet. Han menar att detta ger möjlighet att presentera nya underlag. Enligt honom var misstankarna mot Swedbank så svaga att uttalanden i stället kunde ha skapat större förvirring.
Även advokat Magnus Ullman är kritisk till hovrättens bedömning. Han kallar domen för ett ”rättsligt olycksfall” och säger att HD:s beslut tyder på att det kan sluta med ett frikännande. Han avfärdar också tanken på att Bonnesen skulle ha agerat som en ”storsvindlare”.
Däremot manar Schultz till försiktighet. Han varnar för att HD:s pressmeddelande kan ha tolkats felaktigt i medierna. Det kan ha gett intrycket att rätten planerar en bredare prövning än vad fallet egentligen omfattar.
Kärnfrågan kretsar nu kring hur lagstiftningen definierar begreppet ”vilseledande”. Detta är avgörande för att förstå om en företagsledare kan hållas ansvarig för uttalanden i pressen. I svensk rätt är det oftast utgivaren som ansvarar för innehållet i publicerade intervjuer.
Fallet kan påverka företagsledares kommunikation framåt
Målet väntas få långtgående konsekvenser för näringslivet. Det handlar inte enbart om Bonnesens eventuella skuld. Det rör även hur ledare kommunicerar under pågående kriser, särskilt i noterade bolag.
Skulle HD fastslå att vissa uttalanden kan leda till straffansvar, förändras spelreglerna för offentliga uttalanden. Balansen mellan grundlagsskyddad yttrandefrihet och marknadsreglering kommer då att omdefinieras.
Fallet Bonnesen riskerar därför att bli vägledande i framtida rättstillämpning. Företagsledare, jurister och medier följer utvecklingen noggrant. HD:s slutliga avgörande kan bli avgörande för hur svensk affärsjuridik utvecklas framöver.