Europas försvarsbudgetar växer snabbt och miljarderna fortsätter att strömma in i branschen. Samtidigt ökar tvivlen på om Europas försvarsbolag kan omsätta de historiska investeringarna i ny militär kapacitet inom den tidsram som regeringarna räknar med.
Upprustningen driver rekordstor efterfrågan
Rysslands invasion av Ukraina har förändrat Europas säkerhetsläge i grunden. Därför satsar allt fler länder hundratals miljarder euro på att stärka sina försvar.
Nu handlar utmaningen inte längre om att avsätta pengar i budgeten. Nästa steg är att bygga fler fabriker, tillverka fler vapensystem och öka produktionskapaciteten.
Investerarna vill se resultat
Efter flera år med snabbt växande försvarsanslag har investerarnas fokus förändrats.
Tidigare följde marknaden främst politiska besked. Nu vill investerarna se konkreta resultat. Den avgörande frågan är om försvarsindustrin kan producera i samma takt som Europas regeringar planerar sina upprustningar.
CNBC uppger att Natoländernas toppmöte i Ankara nästa vecka kommer att kretsa kring just den frågan.
Under mötet ska medlemsländerna följa upp tidigare försvarslöften. De ska också diskutera hur de ökade investeringarna kan stärka den militära förmågan.
Flera hinder bromsar utvecklingen
Trots den starka efterfrågan möter försvarsindustrin flera stora utmaningar.
Långa upphandlingsprocesser bromsar många projekt. Samtidigt råder det brist på kvalificerad arbetskraft och leveranskedjorna är fortfarande ansträngda.
Det splittrade europeiska försvarssamarbetet gör dessutom utbyggnaden av produktionskapaciteten mer komplicerad.
USA pressar sina allierade
USA vill att de europeiska Natoländerna tar ett större ansvar för sin egen säkerhet.
Tidigare i juni meddelade den amerikanska försvarsledningen att landet ska se över sin militära närvaro i Europa. Beskedet ökade pressen på Europas regeringar att stärka sina egna försvar.
Sedan Ryssland invaderade Ukraina 2022 har Rheinmetall, BAE Systems, Leonardo, Thales och Saab fyllt sina orderböcker till rekordnivåer.
Börsen börjar tvivla
Konsultbolaget McKinsey uppskattar att de europeiska Natoländernas försvarsutgifter kan nå omkring 800 miljarder euro före decenniets slut.
Trots det börjar allt fler investerare ifrågasätta om bolagens höga börsvärderingar speglar deras verkliga leveransförmåga.
Förra veckan stoppade den tyska regeringen ett fregattprojekt värt flera miljarder euro efter förseningar och stigande kostnader. Beslutet fick Rheinmetalls aktie att falla kraftigt.
Produktionen hinner inte ikapp
Flera analyser visar att Europas militära lager fortfarande är mindre än före Rysslands invasion av Ukraina.
Stora leveranser till Ukraina och långa produktionstider har gjort återuppbyggnaden långsam.
Dessutom är många försvarskoncerner beroende av ett stort nätverk av mindre underleverantörer. Om en leverantör saknar komponenter eller personal kan hela produktionen stanna upp.
Slutsats
Europas försvarsbolag har aldrig haft större efterfrågan. Samtidigt räcker rekordstora orderböcker inte. Företagen måste också öka produktionen, lösa flaskhalsar och leverera den militära kapacitet som Europas regeringar har lovat att bygga upp.