Euroländerna återhämtar sig efter år av svaga siffror. Privat sektor växer igen och flera länder lämnar krisfasen. Däremot fortsätter Frankrike att halka efter, med både politisk och ekonomisk osäkerhet som bromsar utvecklingen.
Det samlade inköpschefsindexet (PMI) steg till 51,2 i september från 51,0 månaden innan. Det innebär att euroområdet åter når expansionsnivån. Tyskland leder utvecklingen, särskilt inom tjänstesektorn, men andra länder visar blandade resultat.
Tillväxten återvänder
Tysklands starka tjänstesektor ger tydligt stöd åt återhämtningen. Samtidigt har industrin det fortsatt svårt. Flera länder rapporterar siffror under 50-nivån, vilket tyder på fortsatt svag produktion.
Trots dessa svagheter ökar investeringarna, och konsumenternas förtroende växer. Kreditflödena stärks dessutom, vilket förbättrar förutsättningarna för hållbar tillväxt.
Frankrike som problemland
Frankrike avviker från mönstret. Privat sektor krymper där för trettonde månaden i följd. Landets statsskuld ligger nu över 116 % av BNP och fortsätter växa.
Samtidigt råder politisk instabilitet efter misstroendeomröstningar och diskussioner om regeringsbyte. Investerares förtroende pressas därför ytterligare. Företag tvekar att satsa i ett klimat präglat av osäkerhet.
Åtgärder och framtidsutsikter
Flera euroländer stärker ekonomin med infrastrukturprojekt och riktade stödprogram. Europeiska centralbanken förutspår cirka 1 % tillväxt nästa år. Trots detta kvarstår stora osäkerheter, särskilt kring Frankrikes förmåga att vända utvecklingen.
Därför ser många analytiker eurozonen på väg åt rätt håll, men menar att framgången kan undermineras om Frankrike inte återhämtar sig snart.
Slutsats
Euroländerna återhämtar sig, men Frankrike står kvar som problemet. Med hög skuldsättning, svag privat sektor och politisk turbulens fortsätter landet att tynga helheten. Om eurozonen ska nå stabil tillväxt krävs därför att även Frankrike får fart på sin ekonomi.
Lämna ett svar