Backward Hat Capital lockade omkring 2 000 investerare med siffror som tydde på att de kunde fördubbla sina pengar på ett år. Enligt amerikanska åklagare tog fonden in över 600 miljoner dollar, men grundarna hittade på stora delar av vinsten.

Phillip Williams, 51, och Devin Johnson, 29, grundade fonden i Indianapolis 2022 med en tredje person. Åklagarna har inte uppgett vem den tredje grundaren är. Fonden uppgav att den köpte och sålde valutor och redovisade varje månad vad handeln hade gett. Enligt åtalet gjorde fonden aldrig de affärer som skulle förklara vinsterna.

Nya sparare stod för utbetalningarna

Omkring 200 miljoner dollar gick tillbaka till investerare. Fonden beskrev pengarna som avkastning på valutahandeln. I själva verket kom pengarna enligt åklagarna från andra sparare som nyligen hade satt in kapital i fonden.

Åklagarna beskriver det som ett Ponzi-bedrägeri. För en enskild sparare kan en utbetalning se ut att bekräfta vinsten i en månadsrapport. Men varje sådan utbetalning tar en del av det kapital som nästa sparare räknar med att fonden ska investera.

Enligt åtalet gick ytterligare nära 200 miljoner dollar till de två grundarna och till personer som värvade kunder. Konton under den äldre grundarens kontroll tog emot omkring 130 miljoner dollar. Konton som Johnson kontrollerade tog emot omkring 40 miljoner dollar.

Backward Hat Capital fortsatte ta emot kapital

Under sommaren 2026 fick fonden svårt att betala kunder som ville ta ut sina pengar. Enligt åtalet förklarade den äldre grundaren dröjsmålen med nya internationella regler och fler identitetskontroller. Samtidigt sökte han pengar från andra finansiärer för att kunna betala kunderna.

I oktober tog en agent från den amerikanska skattemyndigheten kontakt med fonden. Agenten utgav sig för att vara en sparare som ville investera. Trots problemen med uttagen gav bolaget ett tydligt besked till den tänkta kunden. Det gick fortfarande bra att sätta in pengar.

På onsdagen grep myndigheterna den äldre grundaren i Indiana och Johnson i Arizona. Åtalet gäller bland annat värdepappersbedrägeri och sammansvärjning för att begå bedrägeri genom elektronisk kommunikation. Vart och ett av brotten kan ge upp till 20 års fängelse.