Nordea stäms i Norge efter att banken under flera år erbjudit nollränta på hyresgästers depositionskonton. Kravet uppgår till 40 miljoner norska kronor, och nu försvarar branschorganisationen Finans Norge bankernas agerande.
Tvisten handlar om vilken ränta hyresgäster har rätt till på pengar som ligger bundna som säkerhet. Samtidigt kan utgången få betydelse för kunder i flera andra norska banker.
Nordea stäms för förlorad ränta
Forbrukerrådet och Leieboerforeningen meddelade den 16 oktober att de väcker grupptalan mot Nordea. Organisationerna kräver ersättning för ränta som de anser att hyresgästerna har gått miste om.
Talan omfattar kunder som hade produkten Depositumskonto Privat mellan september 2021 och oktober 2025. Enligt Forbrukerrådet ingår kunderna automatiskt i gruppen.
Dessutom står konsumentorganisationen för kostnaderna, även om den förlorar målet. Hyresgästerna ska därmed inte behöva bära den ekonomiska risken för processen.
Enligt Forbrukerrådet gav Nordea noll procent i ränta på kontona fram till september 2024. Under samma period steg räntorna på vanliga sparkonton. Ränteskillnaden översteg därefter tre procentenheter fram till hösten 2025.
Bankbranschen anser att kontona har en annan funktion
Finans Norge invänder mot jämförelsen med vanligt sparande. Organisationens juridiska direktör Nils Henrik Heen betonar att depositionskonton ska skydda både hyresgästen och hyresvärden.
Pengarna fungerar som säkerhet under hyrestiden. Banken kan dessutom behöva hantera konflikter om vem som har rätt att få ut dem.
Enligt Heen kan sådana ärenden kräva manuellt arbete. Därför anser Finans Norge att kontona skiljer sig från traditionella sparprodukter.
Organisationen ifrågasätter också lagens utformning och menar att den speglar äldre förhållanden på bankmarknaden.
Myndighetens tolkning står i centrum
Den norska hyreslagen anger att depositionskonton ska ha vanliga räntevillkor. Däremot råder oenighet om vad det innebär i praktiken.
I februari slog Forbrukertilsynet fast att bankerna framöver måste erbjuda minst samma ränta som på sitt vanligaste sparkonto. Flera banker motsatte sig beskedet.
Finans Norge skrev därefter till myndigheten den 20 mars. Organisationen hävdade att tolkningen var ny och att bankerna inte kunde klandras för tidigare villkor.
När Nordea stäms blir därför både räntenivåerna och tolkningen av lagen centrala frågor. Forbrukerrådet anser att bankens villkor har brutit mot reglerna, medan branschen bestrider den bedömningen.
Finans Norge vill invänta andra prövningar
Heen anser också att rättsprocessen kommer för tidigt. Finansklagenemnda har ännu inte avgjort de depositionsärenden som ligger hos nämnden.
Samtidigt pågår en översyn av den norska hyreslagen. Finans Norge pekar på båda processerna som skäl att avvakta.
Organisationen har dock inte fått någon förfrågan från Nordea om stöd i själva rättsprocessen, enligt Heen.
Pilotfallet kan få följder för fler banker
Ersättningskravet är begränsat i förhållande till Nordeas storlek. Banken redovisade ett rörelseresultat på 1,54 miljarder euro under tredje kvartalet.
Däremot kan målets principiella betydelse bli större. En granskning från förra året visade att hälften av de norska bankerna erbjöd noll eller 0,1 procent på depositionskonton.
Forbrukerrådet uppmanar därför redan hyresgäster hos andra banker att begära ersättning för ränteskillnaden.
Att Nordea stäms innebär ännu inget avgörande om bankens ansvar. Utgången kan dock påverka hur fler banker hanterar både tidigare räntekrav och framtida villkor.