Kinas ekonomi växte snabbare under tredje kvartalet, med exporten som en viktig motor. Samtidigt visar konsumtionen och investeringarna att återhämtningen på hemmaplan fortfarande är svag.
Enligt officiell statistik ökade bruttonationalprodukten med 4,5 procent jämfört med samma kvartal förra året. Det innebär en uppgång från andra kvartalets tillväxt på 4,3 procent.
Tillväxttakten ligger därmed inom intervallet för regeringens helårsmål på 4,5–5 procent. Däremot utvecklas olika delar av ekonomin i tydligt skilda riktningar.
Exporten lyfter tillväxten och handelsöverskottet
I september steg exporten med 36 procent, enligt de redovisade uppgifterna. Den starka utvecklingen hjälper industrin att växa trots svagare efterfrågan inom landet.
Kina ser samtidigt ut att överträffa fjolårets handelsöverskott på 1 200 miljarder dollar. Ett nytt rekord skulle ytterligare understryka utrikeshandelns betydelse för ekonomin.
Exportframgångarna ger dock inte en fullständig bild av läget. När hushåll och företag håller igen blir tillväxten mer beroende av köpare utomlands.
Dessutom bidrar det växande exportberoendet till handelspolitiska spänningar. Andra länders reaktioner blir därför en viktig osäkerhetsfaktor för den fortsatta utvecklingen.
Investeringarna faller på bred front
Investeringarna i fasta tillgångar minskade med 7,2 procent under årets första nio månader jämfört med motsvarande period 2025.
Måttet omfattar bland annat bostäder, fabriker och vägar. Nedgången visar alltså svaghet inom ett bredare område än enbart bostadsbyggandet.
Fastighetssektorn utmärker sig ändå negativt. Där föll investeringarna med 21 procent under samma period.
Den utdragna fastighetskrisen fortsätter därmed att tynga Kinas ekonomi. Samtidigt gör minskade investeringar det svårare att skapa en bredare inhemsk återhämtning.
Detaljhandeln växer långsamt
Hushållens konsumtion ger heller inget tydligt styrkebesked. Detaljhandeln ökade med 1,1 procent i september.
Det var visserligen bättre än i augusti. Däremot låg tillväxten klart under ökningen på 3 procent ett år tidigare.
Berättelser från klädförsäljare i Peking illustrerar pressen på handeln. Företagare beskriver lägre försäljning, mindre marginaler och svårigheter att sälja befintliga lager.
En handlare uppger att verksamheten inte gav någon vinst förra året och att försäljningen har försämrats ytterligare. Andra har därför slutat beställa nya varor.
Dessa enskilda erfarenheter visar inte hela detaljhandelns situation. De ligger dock i linje med bilden av försiktiga konsumenter.
Osäkra jobb påverkar hushållens köplust
Den officiella arbetslösheten i städerna ligger omkring 5 procent. Samtidigt pekar bedömare på att fler försörjer sig genom tillfälliga jobb och plattformsbaserade tjänster.
Arbetslöshetssiffran fångar därför inte ensam hur stabila hushållens inkomster är. Även personer med arbete kan känna osäkerhet inför framtida inkomster.
Sådan osäkerhet kan få hushållen att skjuta upp större inköp. Därmed blir arbetsmarknadens utveckling viktig även för konsumtionen.
Konsumtionsstöden får mindre effekt
Regeringen har försökt öka efterfrågan genom bidrag till hushåll som ersätter äldre vitvaror och andra produkter.
Stöden bidrog till starkare detaljhandel förra året. I år har effekten däremot varit svagare, eftersom många hushåll redan har genomfört sina större inköp.
Det begränsar möjligheten att fortsätta driva försäljningen med samma åtgärder. Ekonomer efterlyser därför mer genomgripande reformer som stärker hushållens konsumtion.
För en bredare återhämtning behöver den inhemska efterfrågan få större kraft. Annars fortsätter exporten att bära en stor del av tillväxten medan fastigheter, investeringar och konsumtion släpar efter.