Kyckling i laxfoder blir allt vanligare när stora norska producenter försöker minska sina kostnader. Biprodukter från kyckling erbjuder ett billigare alternativ till fiskmjöl, vars pris nästan har fördubblats på två år.
Lerøy Seafood Group har redan infört kycklingbaserat foder vid samtliga laxodlingar till havs. Samtidigt förbereder eller testar flera konkurrenter liknande förändringar.
Men omställningen möter motstånd. En konsumentstudie visar att många reagerar negativt på tanken att lax får kyckling som föda.
Dyrare fiskmjöl driver fram nya foderblandningar
Traditionellt fiskmjöl kommer från vildfångad fisk. Minskande fiskbestånd och högre efterfrågan från Kina har bidragit till den kraftiga prisuppgången.
Däremot kostar det kycklingbaserade alternativet mindre än hälften så mycket per ton. Prisskillnaden ger därför odlarna ett starkt ekonomiskt skäl att ändra fodret.
Dessutom har årets kraftiga El Niño stört ansjovisfisket utanför Peru. Landet står normalt för omkring en femtedel av världens fiskmjölsproduktion.
Störningarna sätter därmed ytterligare press på tillgången till en viktig råvara för fiskodlingen.
Flera stora laxproducenter ändrar utfodringen
Lerøy, som bland annat levererar lax till Tesco, har redan genomfört förändringen vid sina havsbaserade odlingar.
Samtidigt planerar Mowi att införa motsvarande foder vid anläggningar i Norge och Skottland. Bolaget är världens största laxproducent och levererar bland annat till Sainsbury’s och Asda.
Även Grieg Seafood har börjat använda kycklingmjöl och kycklingolja. SalMar befinner sig däremot fortfarande i testfasen.
Utvecklingen innebär alltså att flera stora aktörer närmar sig samma lösning, även om de har kommit olika långt.
Biprodukter blir råvara till fiskfoder
Kycklingråvaran består av delar som inte går till människoföda, exempelvis ben, lever och hjärna. Fjädrar ingår däremot inte i det beskrivna fodret.
Producenter i Chile och Kanada har länge använt sådana ingredienser. Europeiska laxodlare har dock varit mer försiktiga.
Den nuvarande omställningen innebär därför främst att en etablerad metod får större spridning i Europa.
Konsumenter är skeptiska till kyckling i laxfoder
En studie från norska forskningsinstitutet Nofima från 2026 visar ett tydligt motstånd bland tillfrågade konsumenter i Storbritannien och Frankrike.
Deltagarna beskrev utfodringen som onaturlig och motbjudande. Resultatet belyser därmed en utmaning för producenter som vill kombinera lägre kostnader med fortsatt konsumentförtroende.
Även brittiska butikskedjor har tidigare satt gränser. Tesco uppgav 2021 att kedjan förbjöd kycklingmjöl och kycklingolja i fiskfoder. Waitrose sade i sin tur nej till bearbetade animaliska proteiner 2024.
Tesco har inte kommenterat om den tidigare hållningen har förändrats. Därför går det inte att dra slutsatsen att kedjan nu accepterar fodret enbart utifrån Lerøys omställning.
Samtidigt behöver butiker inte ange fiskfodrets ingredienser på förpackningen. Konsumenterna kan alltså sällan avgöra från märkningen om laxen har fått kycklingbaserat foder.