EQT AES-affär har fått amerikanska politiker att kräva ett stopp hos energimyndigheten FERC. Kritikerna befarar att nya ägares avkastningskrav och datacenterinvesteringar kan öka hushållens elkostnader. AES invänder däremot att kunderna inte ska betala för uppköpet.
Affären värderar kraftbolaget till cirka 33,4 miljarder dollar inklusive skulder. Aktieägarna har redan sagt ja, men flera myndighetsbeslut återstår.
Hushållens kostnader står i centrum
Vem ska finansiera elnätets utbyggnad när datacentren behöver allt mer kraft? Den frågan präglar protesterna mot det planerade ägarbytet i AES.
I ett brev daterat den 28 september uppmanar flera kongressledamöter FERC att avslå affären. Senator Elizabeth Warren hör till undertecknarna. Brevet riktar sig till myndighetens ordförande Laura Swett.
Politikerna anser att uppköpet inte uppfyller kravet på att gynna allmänintresset. Framför allt pekar de på risken att elkunder får bära kostnader som främst gynnar investerarna.
Motståndet går dessutom över partigränsen. Republikanen Victoria Spartz och demokraten André Carson från Indiana står bakom brevet. Även demokraterna Rashida Tlaib och Ayanna Pressley har skrivit under.
Avkastningsmål väcker frågor om framtida elpriser
Bakom uppköpet står EQT, BlackRocks infrastruktursatsning Global Infrastructure Partners, GIP, och ytterligare investerare. Parterna kom överens om affären i mars.
Kritikerna lyfter särskilt fram GIP ekonomiska mål. Enligt brevet eftersträvar investeraren normalt en internränta på 15–20 procent.
Som jämförelse anger politikerna en historisk medianavkastning på omkring 10 procent för reglerade elbolag. De menar därför att högre avkastningskrav kan skapa press att höja kundernas elpriser.
Det handlar dock om en riskbedömning från brevets undertecknare, inte om beslutade prishöjningar.
Datacenter kan få fördelar på andra kunders bekostnad
Politikerna ifrågasätter också kopplingen mellan BlackRocks energiinvesteringar och dess innehav i datacenter.
Om samma investerare har intressen på båda sidor kan nätutbyggnaden enligt brevet gynna de egna datacentren. Samtidigt kan andra elkunder behöva finansiera delar av investeringarna genom sina avgifter.
Dessutom varnar undertecknarna för vad som händer om ett datacenter lägger ned eller går i konkurs. Då kan hushåll och företag fortsätta betala för nätkapacitet som inte längre behövs.
Den växande efterfrågan på el från datacenter har därmed gjort ägarfrågan till en bredare diskussion om kostnadsfördelning.
AES säger att köpet inte ska belasta kunderna
AES delar inte politikernas bedömning. Bolaget uppger att det inte räknar med att affären påverkar taxorna hos de reglerade elbolagen.
Enligt AES ska kunderna varken betala någon förvärvspremie eller andra transaktionskostnader. Verksamheterna ska dessutom behålla lokal drift och fortsatt tillsyn på delstatsnivå.
Bolaget framhåller i stället bättre tillgång till kapital som en fördel. Det skulle enligt AES underlätta framtida investeringar i elnäten.
Efter ett genomfört köp lämnar AES börsen. Dotterbolagen AES Indiana och AES Ohio fortsätter däremot som reglerade elbolag.
Flera beslut återstår för EQT AES-affär
Trots det politiska motståndet har köparna redan passerat två viktiga steg. AES aktieägare har godkänt uppköpet, och Ohios tillsynsmyndighet godkände överlåtelsen av AES Ohio tidigare i september.
Nu återstår bland annat FERC prövning. Politikernas brev innebär därför ytterligare press inför ett beslut som affären fortfarande behöver.
Parterna siktar på att slutföra köpet i slutet av 2026 eller början av 2027. Tidsplanen förutsätter dock att de får samtliga återstående tillstånd.