Kinas fabriker fortsätter att öka produktionen, framför allt inom batterier, robotik och artificiell intelligens. Samtidigt växer hushållens konsumtion knappt alls.
Den svaga efterfrågan på hemmamarknaden innebär att kinesiska företag måste sälja en större del av sina varor utomlands. Därmed ökar också risken för nya handelskonflikter.
Industriproduktionen fortsätter att växa
Kinas industriproduktion ökade med 5,2 procent i augusti jämfört med samma månad föregående år. Det innebar en tydlig förbättring från juli.
Utvecklingen visar att landets omfattande industrisatsningar fortsätter att ge resultat. Fabrikerna producerar mer trots att andra delar av ekonomin utvecklas betydligt svagare.
Den högteknologiska industrin står för en stor del av tillväxten. Kina investerar kraftigt i artificiell intelligens, batteriteknik, automatisering och robotik.
Satsningarna ska stärka landets tekniska självständighet och skapa nya exportmöjligheter. Samtidigt bygger företag snabbt ut sin produktionskapacitet.
Batterier och robotar driver expansionen
Tillverkningen av litiumjonbatterier ökade med 57,2 procent på ett år. Produktionen av industrirobotar steg samtidigt med 34,6 procent.
Batterier spelar en viktig roll i elbilar, energilagring och konsumentelektronik. Därför har kinesiska företag investerat stora summor i nya fabriker och leveranskedjor.
Industrirobotar hjälper dessutom tillverkare att automatisera produktionen och minska kostnaderna. Tekniken kan stärka företagens konkurrenskraft både i Kina och på internationella marknader.
Den snabba expansionen skapar dock en obalans. Fabrikerna producerar allt mer, medan den inhemska efterfrågan inte växer i samma takt.
Konsumtionen bromsar kraftigt
Kinesiska konsumenter fortsätter att hålla hårt i pengarna. Detaljhandeln ökade med endast 0,4 procent i augusti jämfört med samma månad året före.
Tillväxten bromsade därmed från juli och blev betydligt svagare än väntat.
Utvecklingen skapar problem för Beijing, som länge har försökt göra hushållens konsumtion till en viktigare del av ekonomin.
Kinas tillväxtmodell har traditionellt byggt på investeringar, industri och export. En större hemmamarknad skulle kunna minska landets beroende av försäljning utomlands.
Än så länge visar hushållen dock liten vilja att öka sina utgifter. Osäkerheten på bostadsmarknaden är en viktig förklaring.
Bostadskrisen pressar hushållen
Fastighetssektorn har tyngt den kinesiska ekonomin under flera år. Någon tydlig vändning syns fortfarande inte.
Krisen fördjupades när högt skuldsatta fastighetsutvecklare fick betalningsproblem. Evergrande blev den tydligaste symbolen för problemen, men flera andra bolag har också drabbats.
Fallande bostadspriser och konkurser har därefter försvagat förtroendet för marknaden.
Under årets första åtta månader minskade fastighetsinvesteringarna med 19,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Bostadspriserna fortsatte dessutom att falla i augusti.
För många kinesiska hushåll är bostaden den viktigaste tillgången. När dess värde sjunker känner sig konsumenterna mindre förmögna och blir mer försiktiga med sina pengar.
Hushållens lån minskade också i augusti. Det ger ytterligare stöd åt bilden av svag efterfrågan och låg framtidstro.
Överproduktionen söker sig utomlands
När kinesiska konsumenter inte köper tillräckligt mycket måste företagen hitta andra marknader för sina produkter.
Exporten blir därför allt viktigare för att hålla fabrikerna igång. Samtidigt kan den växande produktionskapaciteten skapa stora mängder varor som den inhemska marknaden inte kan absorbera.
Kinesiska företag kan då sänka priserna för att vinna marknadsandelar utomlands. Det ökar konkurrensen för tillverkare i Europa, USA och andra delar av världen.
Flera länder har redan uttryckt oro över kinesisk överproduktion. Kritiker menar att statligt stöd och omfattande industrisatsningar kan ge kinesiska företag en orättvis fördel.
Fortsatt exportexpansion kan därför leda till fler tullar, handelshinder och politiska motsättningar.
Beijing försöker få fart på efterfrågan
Den kinesiska regeringen har infört flera åtgärder för att stimulera ekonomin. Insatserna omfattar investeringar och stöd till både företag och hushåll.
Resultaten har hittills varit begränsade. Konsumtionen är fortsatt svag, medan bostadsmarknaden inte visar någon tydlig återhämtning.
Den kinesiska ekonomin växte med 4,3 procent under årets andra kvartal. Det var den svagaste tillväxttakten på mer än tre år.
Samtidigt minskade de fasta investeringarna med 7,2 procent under årets första åtta månader.
Beijing står därmed inför en svår balansgång. Regeringen vill behålla den industriella tillväxten men behöver samtidigt stärka hushållens ekonomi och förtroende.
Utan en tydlig uppgång i konsumtionen riskerar Kinas industriproduktion att skapa ännu större överskott. Då blir landet mer beroende av export i ett läge där handelspolitiska motsättningar redan ökar.