Rysslands bränslebrist har lett till tomma stationer, längre köer och ransonering i flera regioner.

Nu medger president Vladimir Putin att situationen skapar problem. Samtidigt placerar han ansvaret hos regeringen och en kommission under premiärminister Michail Misjustin.

De återkommande ukrainska drönarattackerna mot energiinfrastruktur ökar trycket på landets bränsleförsörjning.

Dieselbristen slår mot jordbruket

Bensin och diesel har tagit slut vid vissa stationer. Många regioner har därför infört ransonering.

Problemen drabbar särskilt jordbruket. Traktorer, skördetröskor och lastbilar behöver diesel för att så, skörda och transportera varor.

Ryska bönder har beskrivit hur bränslebristen försvårar både arbetet på fälten och transporten av skörden.

Kreml har länge tonat ned situationen. Putins erkännande visar därför att problemen har blivit svåra att ignorera.

I en intervju beskrev han bristen som besvärande men hanterbar. Han hänvisade samtidigt till den kommission som regeringen har tillsatt.

Experter ser ett allvarligare läge

Maria Perrotta Berlin vid Östekonomiska institutet menar att Putins uttalande väcker frågor.

Negativa nyheter får sällan stort utrymme i den ryska kommunikationen. Därför kan ett öppet erkännande tyda på att läget är värre än vad Kreml vill ge sken av.

Hon anser också att Putin försöker hitta andra ansvariga för krisen.

Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet, beskriver agerandet som ett återkommande mönster. När problemen blir synliga för allmänheten erkänner Kreml dem, men flyttar ansvaret bort från presidenten.

Det mönstret har enligt Becker visat sig vid ekonomiska problem och korruptionsskandaler. Nu syns det även i frågan om bränsleförsörjningen.

Ryssland köper bensin från Turkiet

Bensinimporten ger ytterligare tecken på den pressade situationen.

Ryssland väntar på en leverans från Turkiet på omkring 200 000 fat bensin, enligt uppgifter från S&P Global. Det blir den femte bekräftade sjöburna leveransen sedan slutet av juli.

Tidigare fartyg har bland annat fört bensin från Indien till Ryssland. Tillsammans har de sjöburna importerna passerat en miljon fat under perioden.

Utvecklingen sticker ut. Ryssland har länge räknats som en av världens största exportörer av motorbränsle.

Energikrisen får bredare följder

Rysslands bränslebrist påverkar fler delar av ekonomin än energisektorn.

När jordbruk, transporter och regional handel får svårare att fungera kan kostnaderna stiga snabbt. Importen kan ge tillfällig lättnad, men den visar också hur sårbar den inhemska produktionen har blivit.