Europaindex fortsätter att sätta rekord. Men årets starkaste aktier är inte de välkända lyxbolagen, läkemedelsjättarna eller storbankerna som vanligtvis dominerar europeiska portföljer.
I stället kommer vinnarna från halvledarindustrins mer anonyma delar. Tillverkare av chipkomponenter, testutrustning och avancerade substrat har rusat när AI-boomen driver nya investeringar i datacenter och datorkraft.
För svenska sparare är utvecklingen viktig. Många äger redan de här bolagen via Europa- och globalfonder, även om namnen sällan syns i vardagens aktiediskussioner.
Europaindex når nya rekordnivåer
Den paneuropeiska STOXX Europe 600 har nått nya toppnivåer. Även det breda eurozonindexet har stigit omkring 10 procent sedan årsskiftet, enligt Euronews.
DAX i Tyskland, CAC 40 i Frankrike och FTSE MIB i Italien har också noterat rekord under året.
Ändå syns inte de vanliga europeiska tungviktarna högst upp på avkastningslistorna. Varken de stora lyxkonglomeraten eller läkemedelsbolagen leder uppgången.
I stället har europeiska chipaktier blivit marknadens tydligaste vinnare.
Dolda leverantörer får störst lyft
Franska Soitec har stigit 414,5 procent i år. Bolaget tillverkar avancerade substrat som används i halvledare och annan högteknologisk elektronik.
Österrikiska AT&S har samtidigt gått upp 343,5 procent. Företaget tillverkar avancerade kretskort och komponentlösningar för bland annat datacenter och kommunikationsteknik.
Bolagen är inga kända konsumentvarumärken. Däremot ligger deras produkter långt ner i den tekniska värdekedja som behövs för AI-servrar, datacenter och mer avancerad elektronik.
När företag världen över bygger ut sin AI-kapacitet ökar därför intresset för underleverantörer som tidigare låg utanför de flesta sparares radar.
Mycronic arbetar i samma värdekedja
Inget svenskt bolag finns med bland årets tio främsta europeiska börsvinnare.
Sverige har dock en aktör inom en närliggande nisch. Mycronic i Täby utvecklar laserbaserade maskiner för fotomasker och avancerad ytmonteringsutrustning.
Det placerar bolaget i samma bredare teknikvärdekedja som AIXTRON och andra kontinentala halvledarleverantörer.
Efterfrågan är stark. Under det andra kvartalet nådde Mycronics orderingång 2 917 miljoner kronor, vilket innebar en ökning med 119 procent.
Aktien steg tvåsiffrigt efter rapporten, enligt Placera. Trots det har värderingen inte stigit lika kraftigt som för flera europeiska chipaktier.
Stockholmsbörsen stiger av andra skäl
Stockholmsbörsen har också varit med i rekordvågen. OMXS30 har satt flera nya kursrekord under året.
Drivkrafterna ser däremot annorlunda ut i Sverige. Här har verkstads- och försvarsbolag haft större betydelse, medan chipleverantörer har drivit mer av uppgången på kontinenten.
Det visar att AI-boomen slår igenom på olika sätt i Europa. Vissa länder har bolag som levererar direkt till halvledarindustrin. Andra gynnas främst genom verkstad, automation och försvar.
Fondsparare äger vinnarna indirekt
Många svenska fondsparare har sannolikt redan fått del av årets uppgång utan att veta exakt vilka bolag som bidrar mest.
Europa- och globalfonder investerar ofta brett. Därmed kan en fondportfölj få exponering mot bolag som Soitec och AT&S, trots att spararen aldrig har köpt aktierna direkt.
Samtidigt finns en tydlig risk i den snabba kursuppgången. Marknaden värderar inte bara dagens resultat, utan också förväntningar om framtida AI-investeringar.
Soitec steg exempelvis över 400 procent trots att omsättningen föll 34 procent när branschen arbetade av lager.
Det gör avkastningen känslig. Om investeringarna i AI-infrastruktur bromsar in eller förväntningarna blir för höga kan samma europeiska chipaktier som lyft fonderna snabbt börja tynga dem.